Ekot och DN rapporterar att nu har det kommit fram statistik från annat håll än regeringen som visar att Sverige inte alls är bäst i klassen på finanskrisöverlevnad. Nya siffror i OECDs så kallade välståndsliga, som uppskattar innevånarnas köpkraft i förhållande till prisnivåerna i det egna landet, visar Sverige tappar mer än andra länder. Vi tillhör alltså de som har alltså klarat oss sämst genom finanskrisen, bara slagna av andra nyliberala experiment-ekonomier som Irland och Island. Dessa siffror rimmar illa med Dagens industris utnämning av Borg som finansministern som är bäst i EU-klassen. Att Sverige skulle klarat finanskrisen bra ifrågasattes redan 1/2 av Johan Ehrenberg på ETC, men nu när Ekot tar upp OECDs siffror tvingas de stora dagstidningarna alltså rapportera om det.
Naturligtvis har borgerliga debattörer svårt att godta läget. Vi har ju trots allt fått det bättre så detta är "något som man märker när man ställer upp siffror, men ingenting som syns särskilt tydligt i verkligheten." Det är ju ganska uppenbart att DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück varken är sjuk, arbetslös eller pensionär, för då hade han nog resonerat annorlunda.
Ryggmärgsreaktionen blir ofta att skylla på skatterna.
Fast om skatterna var högre förr - det var när vi hade som högst skatter som vi låg som högst i välståndsligan, ungefär - och vi har lägre skatter nu, hur kan det då förklara att vi halkar efter i välståndsligan?
Dessutom finns det länder som klättrat i välståndsligan i vilka man faktiskt ökat skatteuttaget. De länder som klarade sig bra visar ett relativt konstant TAXGDP (Tax revenue as percentage of GDP) enligt OECDs statistik. Av de som klarat sig bäst, Belgien, Österrike och Luxemburg har TAXGDP till och med ökat något de senaste åren.
Sverige, som alltså tappat i välstånd relativt till andra länder, sänkte däremot signifikant sitt skatteuttag från 2006 och framåt.
All statistik finns på OECDs hemsida.
Jag säger inte att de höga skatterna var den direkta orsaken till att vi låg högt i välståndsligan förrut, men argumentet att våra skatter skulle vara orsaken till att vi halkar efter, det finns det inget belägg för.
Inlägg
Hönan eller ägget? Stiger ett lands ekonomi relativt, så ökar förstås det relativa skatteuttaget. Växer Sveriges BNP ökar skatteintäkterna, det är inte skatteintäkterna som ökar BNP. Ett sätt att stimulera BNP är att sänka skatterna. Görs det på rätt sätt kan sänkta skatter alltså leda till ökade skatteintäkter. Men görs det när världsekonomin haverar så minskar antagligen skatteintäkterna, även om BNP inte faller lika mycket som om man bibehållit det höga skattetrycket.
SvaraRaderaAnnars är det väl bara att höja skatten till 100% så löser sig alla problem, och vi får bäst välstånd i världen. Eller?
Nu är ju inte riktigt välfärdsmåttet synonymt med ekonomisk tillväxt, och trots att vi då kraftigt sänkt skatterna just före finanskrisen så fick vi en relativt sämre köpkraft under finanskrisen än många andra. "Mer i plånboken" (gud så jag hatar det uttrycket) via borde ju ha gjort oss köpstarkare och inte tvärt om. Om teorin hållit. Men det finns ju inte mycket som talar för det. För mig är ironin att Moderaterna lovar "mer i plånboken" och det blir tvärt om.
SvaraRaderaTillbaka till det du säger, har skatten så mycket att göra med de ekonomiska tillväxen? Om du hävdar det som någonting annat än teori, då är det dags att belägga det. Kan man se statistiskt att en minskning i det totala skattetrycket ger en ökad tillväxt (vilket man borde kunna om din hypotes stämmer)? De data jag hittat (över 10 europeiska länder) tyder inte på något sådant samband. Vad jag kan se i alla fall. Jag får väl lägga upp graferna här på bloggen så vi kan diskutera dem.
Däremot har jag sett räkneexempel från USA som visar på att skatteintäkterna inte helt oväntat sjunker när man sänker skatterna. http://www.huppi.com/kangaroo/L-taxcollections.htm
Tyvärr helt kasst presenterat så det är svårt att verkligen se om det stämmer.
Jag hörde på radio att ett räkneexempel som visade att amerikanska skattesänkningar i snitt gett tillbaka 10% i ökade intäkter, men tyvärr hittar jag inte det nu.
Men det är ditt påstående, så du får väl visa med siffror vad som händer när det "görs på rätt sätt". För det påståendet har du väl belägg för, eller hur?
Frågan om att höja skatten till 100% var väl retorisk antar jag, men jag har tänkt på det hela dan. Föreställ dig som tankeexperiment ett återbäringssystem som ger företagen tillbaka säg mellan 20 och 120% av resultatet. Man skulle kunna ge återbäring på parametrar som resurseffektivitet, kundnöjdhet, löner, energianvändande, produktivitet, monopolställning på marknaden, nyinvesteringar, utdelningar eller produktkvalitet, you name it. Man skulle tillsammans med kunderna kunna selektera fram företag som producerade det folk ville ha, men på ett hållbart sätt och på marknader där man kan gynna fler oberoende aktörer. Nu är jag ju realist och jag inser att bedömningen skulle bli för komplex och för utsatt för korruption.
Men jag tror att hög skatt kombinerat med riktade stöd till företag som är viktiga för samhället (utvecklingsbidrag till vågkraftverk bara för att nämna ett exempel) är fullt acceptabelt.
Angående sambandet mellan skattesänkningar och tillväxtökning
SvaraRaderahttp://www.olis.oecd.org/olis/2009doc.nsf/LinkTo/NT00004A66/$FILE/JT03267986.PDF