Att vara kommunist på 2010-talet

Jag anser att alla människor ska kunna påverka beslut som rör dem. Jag tycker att alla ska ha likvärdiga möjligheter att påverka vardagen, våra barns förutsättningar och vårt arbetsliv oberoende av vår inkomst och vår eventuella konsumtion. Alla ska vara inbjudna att demkratiskt delta i beslut om hur arbetet vi deltar i ska gå till; vad vi ska producera och hur överskottet av vår produktion ska användas.

Med de senaste årens finanskris har vi sett hur stater om och om igen fattar beslut om att rädda kapitalet på medborgarnas bekostnad. Detta har fått mig att inse att Marx hade rätt när det gäller staten: det är ofrånkomligt att stater blir till verktyg för att säkra de besuttnas privilegier på andras bekostnad. Jag ser alltså inte att stater är kompatibla med att alla medborgare har likvärdig medbestämmaderätt.

De två ovanstående åsikterna gör mig, hur man än vrider och vänder på det, till kommunist. Samtidigt har jag fått intrycket av att marknader, ibland eller till och med ofta, är det bästa sättet att selektera fram de mest åtråvärda och mest effektivt producerade produkterna. Jag vill alltså att företag som demokratiskt styrs av arbetare och andra som påverkas av företaget (s.k. stakeholders) ska konkurrera med sina produkter på marknader. Därför kallar jag mig marknadskommunist, eller demokratisk kommunist för att undvika sammanblandningar med tidigare former av kommunism. Vill man helt och hållet undvika termen kommunism kan man retirera till ”radikaldemokrat" eller Marxist.

FAQ 

1. Vad tycker du om Nordkorea/Sovjet/DDR?
a) Jag vill ha det som i Nordkorea/Sovjet/DDR lika lite som att en kristen vill ha det som under inkvisitionen, en kapitalist vill ha slavhandel eller en neoliberal vill ha det som under Pinochet.
b) I ett demokratiskt system kommer folk rimligtvis inte rösta för försämringar – om de inte framstår som det bästa av flera dåliga alternativ. Vi får verkligen hoppas att det inte går så långt att Nordkorea/Sovjet/DDR framstår som det bättre alternativ till kapitalismen! En demokratisk kommunism kan bara uppstå när majoriteten tror att deras levnadsvillkor förbättras om de får vara med och bestämma om sin egen produktion. 

2. Hur kan du kalla dig kommunist efter alla de brott som begåtts i kommunismens namn? Vilket namn som getts förtrycket är inte intressant, frågan är vad som orsakade brotten och hur det kan undvikas i framtiden. Om inte tidigare, så i och med Stanford Prison experiment vet vi att makt utan ansvarsutkrävning är en riskfaktor för övergrepp, helt oberoende av ideologi. De övergrepp som begicks i så kallade kommunistiska regimer (stater) och som fortfarande begås över världen idag är snarare en konsekvens av brist på mänskliga fri och rättigheter och demokratiskt ansvarsutkrävande än av ideologisk ondska. Att kräva ett samhälle där demokratiskt ansvarsutkrävande och mänskliga fri och rättigheter appliceras också inom näringslivet är att ha tagit lärdomen av historien ett steg längre. Frågan är snarare; hur kan någon vara emot demokrati efter alla de brott som begåtts av antidemokratiska regimer, när demokratiskt medbestämmande är den bästa garanti vi har mot att folk i maktposition förtrycker de underordnade. 

3. Kommunism har aldrig fungerat någonstans, varför prova igen? Demokrati fungerar. Demokrati i kombination med respekt för mänskliga fri och rättigheter har visat sig vara det bästa sättet att fördela makt inom ett samhälle för att undvika förtryck. Allt mer ojämn resursfördelning innebär tilltagande ekonomiskt förtryck, när makt koncentreras hos en elit vi inte kan avkräva ansvar. Modern demokratisk kommunism innebär att vi använder de mekanismer som vi känner till fungerar och applicerar dem på den del av samhället som är odemokratisk och fungerar allt sämre, dvs ekonomin (näringslivet). 

4. Innebär demokratisk kommunism att folket/staten äger allt (Varför ingen äganderätt för individer?)?
a) Eftersom kommunister har som ambition att avskaffa staten anser vi alltså inte att staten ska äga någonting.
b) Ägande i sig är inte intressant. Frågan är om någon i egenskap av ägare utövar makt över andra människor och därmed berövar dem kontroll över omständigheter som påverkar dem. Att människors ska kunna välja och sedan påverka sina levnadsomständigheter är viktigare än att den lilla andelen av befolkningen som äger det mesta ska kunna göra vad de vill. Så, privat ägande är alltså helt i sin ordning så länge det inte används för att kontrollera eller begränsa andra människor. 

5. Är det inte enklare att kalla sig socialist eftersom kommunism är så stigmatiserat? Socialister och socialdemokrater anser att vi ska ha en stat staten som styrs av folket, men jag tror alltså det är en naiv förhoppning i långa loppet Jag ser inget självändamål med staten, jag tycker snarare att vi ska demokrati så nära som möjligt de människor som berörs av besluten. 

6. Om du vill avskaffa staten är du väl anarkist? Nej, jag anser att alla ska underkasta sig legitima demokratiska beslut. 

7. Vad förhindrar att minoriteten förtrycks av majoriteten? (Vad kommer ni att göra med de som inte accepterar de demokratiska besluten?) Ett antal grundläggande mänskliga fri och rättigheter samt ett oberoende rättsväsende. Demokratiska beslut ska kunna prövas i konstitutionsdomstolar. 

8. Vill kontemporära kommunister att klasserna ska avskaffas? Det beror på vad man menar med ”klasserna”. Inom forskningen brukar man använda uttrycket socioekonomisk status. Denna status definieras oftast av utbildning och inkomst och ibland av yrkesposition, föräldrarnas utbildning och bostadsförhållanden. Folk känner väl till sin egen socioekonomiska status. Den ekonomiska hierarkin mellan individer med olika status vill jag avskaffa. Jag accepterar att det finns skillnader i social status mellan och inom olika grupper, så länge så alla har samma demokratiska makt att påverka beslut som rör dem. (Blir de sociala skillnaderna inom en grupp problematiska kan man hoppas att de grupperna dräneras från botten.)

9. Ska produktionsresultaten kan fördelas till alla efter behov? Svår fråga. Dels för att det är en fråga för demokratiska beslut och dels för att folks grundläggande behov måste vara tillgodosedda (bla för att de ska ha förutsättning att delta i demokratiska beslut). Jag vill ha en rejält tilltagen medborgarlön som ökar successivt med att produktiviteten ökar. Då höjs reservationslönerna vilket bibehåller pressen för ytterligare produktivitetesökningar (produktetsökningar som därmed kommer de som inte får jobb på grund av dessa till godo). Limes alltings helautomatisering (dvs ”ingen” arbetar), då innebär det att allt överskott från produktionen utgår i medborgarlön. 

10. Kommer man få bilda fackföreningar i demokratisk kommunism? Naturligtvis. Sammanslutningar för att demokratiskt bevaka gemensamma intressen är en förutsättning för demokrati; alla kan inte själva sätta sig in i alla frågor. Om flera oberoende demokratiska sammanslutningar påverkar i samhällsviktiga beslut skapas ett demokratiöverskott; även om inte alla organisationer alltid fungerar optimalt kompenseras det av andra demokratiska organisationer som gör det. Detta skapar en redundans som gör systemet stabilt, även om enskilda enheter slås ut. 

11. Vill du alla ska vara lika? Nej. 

12. Vill du att alla ska ha samma lön? Nej, det är inget självändamål. Vilken lön som betalas åt vem är upp till dem som producerat lönen (medarbetarna) och stakeholders att bestämma. Det är alltså helt i sin ordning att, tex på företag där de anställda motsätter sig idéen med demokratisk kommunism, betala ut huvuddelen av överskottet till ägaren eller ledaren. Poängen är att alla beslut demokratiskt ska kunna omprövas. 

13. Varför skulle man som företagare någonsin vilja anställa någon, eftersom man då i samma sekund tappar äganderätten till sitt företag? Jag ser inget mål i sig att företag bör växa om de gör samma uppgifter lika effektivs som större företag – då kan man liga gärna ha flera små. Varför ska 2 personer göra ett arbete som lika gärna kan göras av en person? Däremot finns det ofta synergieffekter är specialiserade individer samarbetar, jämfört med en Jack of All Trades. I en marknadsekonomi kommer då företag som är byggda av individer som samarbetar att innebära hård konkurrens för ensamma företagare. Alternativet till att späda ut kontrollen av verksamheten genom att ta in nya medarbetare är att snabbt börja använda ny arbetsbesparande teknik. Viljan att behålla kontrollen över verksamheten, dvs hålla antalet inblandade så litet som möjligt, och vilja till att minska sin egen arbetstid är två oberoende faktorer som kommer att driva teknikutveckling. 

14. Hur ser den filosofiska/moraliska analysen ut som ger rätt att ta vad någon annan har skapat? Jag är kommunist just på grund av att jag inte tycker att kapitalister har rätt att ta det mervärde andra skapat. 

15. Hur ska marknadsekonomin fungera utan banker, lån, räntor, kapital, människor som vill investera i andras företag? Banker, lån, räntor och kapital är inte avhängigt av vem som äger produktionsmedlen för att fungera i en marknadsekonomi. Det är däremot människor som vill investera i andras företag. Att investera i någons företag är att förvänta sig att bara för att man råkar äga pengar så har man rätt till en andel av mervärdet arbetare skapar i det företaget. Jag tycker som sagt inte att det är rätt att ta det mervärde någon annan skapat. 

16. Hur hanteras förluster i demokratiskt styrda företag? a) arbetare beslutar demokratiskt att skjuta till med egna medel/obetalt arbete b) Lån c) Konkurs d) Andra demokratiska enheter, tex underleverantörer, kan frivilligt välja att stötta verksamheten. Om verksamheten är samhällsnyttig kan samhället besluta att bidra e) Fondering av överskott 

17. Måste revolutionen vara våldsam? I en fungerande demokrati, Nej. Där kan majoriteten helt enkelt besluta att utöka den demokratiska makten. Kan en majoritet inte fatta det beslutet, då är det ingen demokrati och då kan våld behöva användas för att återupprätta demokrati.

18. Hur klarar kristna kommunister av att kombinera tro och historisk materialism? Ingen aning. 

19. Kan kommunister vara nationalister? Förmodligen. Lokala och globala lojaliteter uppstår mellan olika människor som har gemensamma intressen och fattar gemensamma beslut. 

20. Varför har kommunistiska revolutioner lett till diktatur? De tidigare kommunistiska revolutionerna har ersatt diktaturer utan ambitioner till eller traditioner av demokrati. En våldsam revolution var behövts för att störta våldsamma regimer, vilket i sin tur lett till våldsamma motsättningar. För att behålla kontrollen har kommunisterna/socialisterna använt vad de kanske tänkte sig var temporärt ett förtryck av kontrarevolutionärer, vilket ledde till diktaturer. Vi har en tradition av demokrati och medbestämmande, vi har en ambition att omedelbart ge alla fullt medbestämmande i alla frågor som berör dem och vi vill inte använda våld. Avskaffas staten kan eventuella diktaturer bara bli lokala och folk kan rösta med fötterna i brist på annat. 

21. Om jag är kommunist - vilket parti skall jag rösta på i riksdagsvalet?
a) Det viktiga är inte vad du röstar på, utan att du röstar. Att folk utövar sin makt i egenskap av medborgare är i sig en förutsättning för kommunismen
b) Vänsterpartiet, om man vill utöka demokratin 

22. Hur bestäms resursprioritering i det kommunistiska samhället? Det enkla svaret är att det bestäms demokratiskt. Vi betalar skatt (baserat på vad vi konsumerar och producerar) till en lokal demokratisk enhet vi direkt kan påverka, som i sin tur beslutar om att bidra till större samarbetsprojekt av typen infrastruktur. Detta är alltså vad alla beslut kommer att 

23. Varför skall jag jobba när alla andra bara tar det jag gör? Av samma anledning som att folk jobbar i ett kapitalistiskt samhälle (där någon annan tar det du gör); du får lön. Och du får bestämma om investeringar, produktutveckling och arbetsvillkor. 

24. Om det inte finns någon stat - hur organisera demokratin? I mindre lokala enheter typ kommuner. Kommunerna kan bidra med infrastruktur och organisation om det behövs för det beslutsfattandet som i huvudsak sker av dem som påverkas av besluten; på arbetsplatser och i andra organisationer. 

NAQ (never asked questions) Frågor som borde ställts 

Hur kan du ställa så stort tilltro till demokratin efter att Hitler kom till makten demokratiskt?

Hur ska frilansar eller utför tjänstearbete kunna få inflytande över sin arbetssituation när de har flera kortvariga uppdragsgivare?

Tack för alla tänkvärda frågor. Ser nu fram emot intressanta alternativa svar och fler frågor. Uppdaterar svaren efter hand, när det dyker upp förbättringar

Om hur akademisk forskning kan leda till fler innovationer

Jag har en del att säga om att varför forskning finansierad av offentliga medel inte leder till fler innovationer och vad man kan göra åt det.
De som söker sig till och vill verka inom akademisk forskning motiveras mer av möjligheten till fri forskning än av pengar; det är en av förutsättningarna för att alls vilja stanna kvar efter forskarutbildningen. De som söker sig till akademisk forskning prioriterar alltså redan i och med det valet nyfikenheten framför entreprenörskapet. Hoppet om att grundforskning ska transformeras till nyttiga innovationer bygger på den helt felaktiga iden om forskaren som entreprenör

Forskningspolitiken bygger på att forskningen ska komma samhället till nytta genom att forskare och akademiska innovatörer antar en entreprenörsroll där de, istället för att ägna sig åt innovation, måste ägna sig åt patentansökningar, investerare och åt att sköta och driva ett bolag. Att utveckla de idéer och innovationer som dyker upp på högskolor förutsätter alltså att forskaren personligen prioriterar om totalt. Misstaget är att tro att en liten chans till enormt stora ekonomiska belöningar räcker för att få folk att kasta bort en forskarkarriär. Men priset både för lyckade och misslyckande försök till en kommersiell innovationssatsning är möjligheten till fortsatt fri forskning. Det är nämligen svårt att komma tillbaka till akademisk forskning om man inte satsar all energi på att publicera forskningsresultat. Därför argumenterar jag för att ett akademiskt system för utveckling av innovationer med stora chanser till små, pålitliga belöningar funkar bättre. Det handlar helt enkelt om att inte lämpa över riskerna för misslyckande, som ett innovationsarbete innebär, helt och hållet på forskaren personligen.

Akademiska forskare är alltså relativt ointresserade av pengar, men helt besatta av bristen på trygghet och långsiktighet i dagens forskningsmiljö (det finns i princip inga tjänster under professurerna och anslag löper bara 2-3 år; en ständig källa till oro). Forskningspolitiken går idag alltså ut på att forskare ska släppa den lilla trygghet de slåss med näbbar och klor för att upprätthålla och istället bli entreprenörer - en helt otrygg tillvaro.
Om man istället använde tryggheten som bete skulle många fler forskare kunna tänka sig att utveckla innovationer.

Om det fanns en infrastruktur inom universitetsvärlden där forskare kunde tillåtas utveckla innovationer utan att tvingas in i ett riskabelt företagande skulle många fler forskare vilja försöka göra fungerande produkter av sina idéer.

Om det fanns möjligheter för akademiska forskare att få forskningsmedel för sina innovationer, skulle forskare kunna välja att utveckla produkter och inte bara satsa allt krut på att producera publikationer nödvändiga för nästa anslagsansökan.

Om det fanns möjlighet att utveckla idéer till produkter utan att behöva överge allt kreativt arbete för en oändlig räcka pappersexercis, skulle fler forskare kunna fortsätta att parallellt utveckla flera idéer och slippa risken det innebär att bli låst vid en enda innovation.

Mitt förslag är att inrätta ett antal innovationstjänster på varje högskola, som forskare kan söka för begränsade perioder (som dock löper längre än normala anslag). På dessa tjänster ska man kunna utveckla de idéer om produkter alla forskare samlar på sig under sin forskningskarriär, men som man varken har inte tid eller resurser att följa upp.
Tillsätt tjänsterna inte på meriter utan på kvaliteten på innovationsförslag. Gör det lättare att söka anslag till Fas I kliniska provningar. Tillhandahåll den juridiska och administrativa service som behövs och upprätta nätverk med industrikontakter som bör finns tillgängliga för alla forskare.

Cissi Wallins örtolja del 2

Jag har länge funderat över att skriva del 2 om hur de aktiva ingredienserna i den örtolja som Cissi Wallin fungerar.
Dels vill jag fortsätta att kasta ett löjes ljus över skeptiker (ett nöje jag aldrig kommer tröttna på) som tror att existensen vetenskapliga resultat är beroende av att en skeptiker har hört om dem, men framför allt för att jag tycker att detta är vansinnigt intressant. Nu har jag lite tid över och jag tänkte skriva om kanel, som fanns i Cissi Wallins olja. Om man söker på cinnamon på PubMed får man upp over 1000 träffar, varav fler än 100 är från i år och från förra året. Jag spanar igenom den färska delen och skriver om studier i (för mig) kända tidskrifter som jag tycker ser intressanta ut.
Kanelextrakt har nyligen visat sig ha en potent anti-inflammatorisk effekt på antigenpresenterande celler i kultur. Dessa antigenpresenterande celler är dirigenter i immunförsvaret och styr bland annat hur mycket och vilken sorts T-cell-immunförsvar vi får. Kan man göra de antigenpresenterande cellerna mindre stimulerande och mer dämpande kan man lindra auto-immuna sjukdomar. Mycket riktigt, när forskarna gav möss med en inflammatorisk tamsjukdom kanelextrakt klarade de sig bättre.
Cancer och inflammation är nära sammanlänkade. Vad som förebygger inflammation förebygger också ofta cancer. Det gäller också kanel, som dessutom kan ha ihjäl cancerceller genom att blockera en av de pro-inflammatoriska signalernas master-regulator NFκB.
Ok, men nu använde Cissi Wallin oljan för att bota en infektion och inte cancer! En komponent i kanel - cinnzeylanine – visade sig ha antivirala effekter som liknade de hos kända anti-virala läkemedel.
Kanelolja har också visat sig döda potentiellt sjukdomsframkallande jästsvampar i munnen och förhindra att de gör att skyddsöverdrag, biofilm, som gör dem svåra att tvätta bort.
Ok, inte nog med detta, kanelextrakt kan dessutom underlätta för skinceller att producera kollagen, som fyller ut huden. Eller som författarna uttrycker det ”These results suggested that cinnamon extract is useful in antiaging treatment of skin.” Den studien var publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, visserligen en respektabel tidskrift, men kanske inte inom forskning om huden åldrande. Viss litteratur pekar på antibakteriell effekt av kanelolja.
Det finns dessutom en massa artiklar om hur kanel kan användas som behandling för diabetes, men det är jag inte intresserad av så det struntar vi i.

Mest intressant är att extrakt av kanel (CEppt) kan förhindra att proteinet β-amyloid klumpar ihop sig och ger de plack i hjärnan som orsakar Alzheimer's! Gav man kanelextraktet till möss med Alzheimer's så förbättrades sjukdomssymptomen och placken minskade i storlek och antal.
Artikeln kommer ni åt gratis. Läs speciellt författarnas slutord ”We demonstrated that a minimal concentration of CEppt is capable of inhibiting the formation of both Aβ toxic oligomer species and amyloid fibrils in both the test tube and in the intact animal, and can correct the cognitive impairment in AD animal models.” …”Moreover, we believe that the CEppt, which has a unique herbal supplement profile of actions with multiple components, would have an advantage over crystal-purified drugs containing only a single component, and could be developed as novel precluding, easy to administer, prophylactic treatment of AD pathogenesis.”
Här tycker jag författarna sätter fingret på en viktig slutsats; istället för att som idag fokusera på enskilda, renade komponenter som man vet vad de gör, borde vi istället acceptera att de bästa effekterna kan vi få från flera samverkande komponenter. Hur det fungerar och varför kan vi reda ut efter hand. Men vilket läkemedelsföretag kommer att satsa de enorma summor forkningpengar som behövs för att att ta reda på om kanelextrakt kan bota Alzheimer's?

Så, kanel-komponenten i Cissi Wallins örtolja kan potentiellt bota cancer, förhindra auto-inflammatoriska sjukdomar, ge en fastare hy och bota dig från Alzheimer's. Det som låter som en dålig parodi på vad kvacksalvare och bluffmakare skulle hitta på om sina mirakelmediciner, det finns alltså vetenskapliga belägg för.
Inte underligt att kanel har uråldriga anor som dyrbar medicinalväxt.
Kom igen nu skeptiker, försök sätta wowo-stämpeln i pannan på mig. Snälla, visa att ni kan diskutera faktiska vetenskapliga resultat och inte bara peka finger där ni tror att ni ska kunna komma undan med att ersätta kunskap mer en taskig översittar-attityd!

Om orsaken till finanskrisen

Andreas Bergh försöker förstå finanskrisen bla här, här och här.
Han landar i slutsatsen att finanskrisen kunde uppstå för att politiken infiltrerats av finansindustrin och att den politiska och den ekonomiska makten gynnat varandras intressen på bekostnad av majoriteten. Nu är ju inte problematiken i att staten och kapitalet sitter i samma båt en ny insikt, men Andreas uttrycker en uppfattning som jag delar.
Hur hanterar vår insiktsfulla höger risken med att ge näringslivet en gräddfil in i den demokratiska makten? Man röstar för en regering som näringslivet kan köpa politik av, låter ett välfärdsindustriellt komplex av Carema-moderater ta över vården och lämnar över utrikespolitiken till en medelstor hund direkt från fossil-industrin.
Hur föreslår då den intellektuella högern att politiken ska förhålla sig till finansindustrins politiska makt? Jo, politikerna bör göra precis som finansindustrin vill och sänka skatten för de allra rikaste och sänka kapitalskatten. That will teach them!

Problem; finanskrisen är en konsekvens av att politiken har infiltrerats av en ekonomisk elit som gynnt sig själv på bekostnad av resten av samhället. Lösning från höger; vi väljer politiker som gynnar en ekonomisk elit (dvs inkl sig själva) på andras bekostnad!

Vi gratulerar Andreas till en träffsäker marxistisk analys av statens roll i kapitalism och önska lycka till med jobbet med lösningarna!