onsdag 13 juli 2011

Svar på "scaber nestors" vansinnespost om det inbillade hotet mot arbetares frihet som en reglering av finansmarknaderna skulle innebära.

"Avregleringarna av finansmarknaderna har lett till en högst anti-liberal finansiell rovdrift på den produktiva ekonomin. Som bildad liberal vet man att det som ursprungligen menades med en "fri ekonomi" var en ekonomi utan arbetsfria inkomster, dvs en ekonomi utan rentiers. Folk som bara lever av avkastning på land eller kapital. Men det visste väl "liberalen" scaber nestor att det var detta som Smith menade med en fri ekonomi? För det kan väl inte vara så att Liberaldemokraterna är historielösa och förvirrade och hittar på att en fri ekonomi är det samma som en oreglerad ekonomi? Vill man som liberal luta sig mot ett storartat idehistoriskt liberalt arv, då ska man inte hitta på helt nya och motsatta ideal för det liberala. Usch, jag verkligen skäms å dina vägnar. Jag har följt din blogg i 1,5 år med varierande utbyte, men denna post fick mig att fullständigt tappa tålamodet.

Finanssektor har utvecklats parasitärt, till en funktion som extraherar och avskiljer resurser från den produktiva ekonomin. I den processen skaffar sig de finansiella intressena allt mer makt över politiken, ekonomin och grundläggande samhällsfunktioner. Att i det läget bekymra sig över att vi skulle använda regler för att begränsa finanssektorn är så korkat, naivt och historielöst att står mållös. Problemet ligger i att vi INTE kommer att lyckas reglera finanssektorn innan den på allvar börjar reglera vår ekonomiska politik."
"
Detta är högst relevanta problem som Liberaldemokraternas företrädare avfärdar som "troll". Detta efter ett blogginlägg där Juholt jämförs med Stalin och finansmarknadsregleringar med Nordkorea. Detta, mina damer och herrar, är politiska argument á la Liberaldemokraterna.

3 kommentarer:

  1. Jag beklagar att du läst in alldeles för mycket i en enkel bloggpost som handlade om två saker.

    1. Wanjas idé om obligatorisk demokratisk fostran (läs - tvångsundervisning i socialistiska versionen av demokrati) under sommarlovet.

    2. Juholts tal om återreglerad finansmarknad, något som inte kan ske utan att staten omhändertar börsen i sann Chavez-stil.

    Detta kommenterade jag ur min synvinkel både som liberal och som fackligt förtroendevald.

    Tonen i mina (högst privata) inlägg är väldigt hård, ofta en bit över gränsen.


    Skälet till att jag plockade bort din kommentar ligger i ditt raljerande om att du skäms å mina vägnar och kallar det jag skrivet för korkat och historielöst.



    Den svenska arbetarrättsrörelsen är inte socialistisk i grunden, den är liberal.
    Erik Gustaf Geijer tog till sig av den brittiska chartiströrelsens (där flera individer anslöt sig till de brittiska liberalerna) krav på förkortad arbetstid och drev denna i ståndsriksdagen.
    Han drev i samma stil linjen om rösträtt, yttrandefrihet och republikanism.

    Det är vad jag vill tillbaka till, arbetarrättsrörelsens rötter.
    En liberal arbetsrätt som går ut på individens frihet istället för socialismens kollektivism.

    Där har du min "historielöshet".
    Det är trist att det gick till denna polemik istället för en konstruktiv diskussion.


    Förhoppningsvis har denna förklaring skingrat dimmorna kring mitt inlägg nu.

    Niklas Starow aka Scaber Nestor

    SvaraRadera
  2. Sedan: glöm inte bort att det är regleringarna som i dagsläget skapar den ansvarslösa utlåningen, eftersom regleringarna hindrar finansinstituten att själva bära risken för sin egen utlåning, samtidigt som samma regleringar tvingar oss andra att betala för den. Statens regleringar socialiserar bankernas förluster.

    Så vilken "återreglering" vill man ha? Förbjuda handel med svenska kronor i utlandet? Mer priskontroll på pengar, utöver den dikterade styrräntan som skapar spekulationsbubblor?

    Och: det är väldigt konstigt och verklighetsfrämmande att exkludera finanssektorn från den produktiva delen av ekonomin. Finansiella instrument skapar i sig nya värden, genom spekulation. I synnerhet när de prissätts marknadsmässigt.

    SvaraRadera
  3. Adam Smith levde före marginalrevolutionen och begrep, lika lite som Marx, hur rätt bedrivet ägande i sig skapar värden och hur risktagning med kapitalet ÄR ett arbete, och hur därför en kapitalist kan vara värd sin vinst lika väl som en arbetare är värd sin lön.

    Smith, liksom Marx, trodde på arbetsvärdesteorin, och kunde därför inte förklara hur värden skapas genom rent utbyte utan nyproduktion. Därav Smiths hänförda svammel om osynliga händer för att beskriva det vi idag kan förklara evidensbaserat med marginaleffekter.

    Att man kan sin liberala historia betyder ju inte att man måste befinna sig på de första liberalernas kunskapsnivåer. Deras erfarenhet av rentiärer gällde ju jordägande adel vars ägande och makt var en frukt av lagstadgade privilegier, istället för aktiv kapitalförvaltning på en marknad.

    SvaraRadera