lördag 21 augusti 2010

Gravelles kritik av forskning på income inequality

Detta är ett av 3 svar till signaturen KM på Andreas Berghs blogg (21 augusti) i en diskussion om evidens för income inequality-hypotesen


1)
Jag säger inte att Gravelle har helt fel – som du noterat är jag här ok med att i huvudsak diskutera studier där man har kontrollerat för inkomst om det är så viktigt för er (det finns gott om studier som stödjer income inequality-hypotesen enligt de kriterier som Gravelle och Andreas kräver och jag kan lätt hålla mig sysselsatt här i kommentarsfältet till mitten av september med dem om jag har lust).
Jag tror absolut det finns en poäng i det teoretiska resonemang Gravelle för, och det ansåg forskningsfältet för 10 år sedan också, varpå hans teoretiska resonemang undersöktes empiriskt (det är alltså inte alls så att Gravelle ignorerades). Det var ett logiskt resonemang som visade sig inte ha speciellt mycket med verkligheten att göra. Senare studier har visat rent praktiskt på att resultatet av aggregerade studier inte enkelt kan avfärdas med vad vi kan kalla för Gravelles artefakt. Snabbt ut var forskare med att undersöka betydelsen av Gravelles artefakt i USAs stater  (Inequality in the distribution of income was associated with an adverse impact on health independent of the effect of household income.) och Wolfson et al. 1999. Båda finns gratis på nätet. Jag tänker inte i detalj gå in på vad den senare artikeln visar, för ärligt talat så är den inte mitt gebit, men Gravelle konstaterar i ett svar på artikeln att ”They concluded that the artifact is not the main reason for the frequently documented correlations between population mortality and income distribution.”
(notera att Gravelle här, redan 1999 refererar till den ofta observerade korrelationen mellan dödlighet och inkomstfördelning. Att förneka korrelationen är att dumförklara sigsjälv, och jag hoppas inte att det är detta vår diskussion går ut på)
Sedan följer studier i mängder med syfte att undersöka hurvida income inequality är en effekt oberoende av hushållets absoluta inkomst:

USA’s stater 2000 (”High income inequality confers an increased risk of poor mental and physical health, particularly among the poorest women. Both income inequality and household income are important for health in this population.”)

Chile 2003 (”Household income does not explain any of the between community differences; neither does it account for the effect of community income inequality on self rated health, with more unequal communities associated with a greater probability of reporting poor health.”)

Kina (åren 1991-97) 2006 (”The analyses show an independent effect of income inequality on self‐reported health after adjusting for individual and household variables…. In China, societal income inequality appears to be an important determinant of population health during 1991–7.”)

Cross-national 2006 (”Adolescents in countries with a high dispersion of family affluence were more likely to have self rated poor health even after controlling for individual family level of affluence and family social resources.”)
(det är möjligt att jag får orsak till att återkomma till dessa äldre studier)

Det har också förts en diskussion på ett mer abstrakt plan hurvida Gravelle gjorde ett logisk påpekande eller om det faktiskt handlar om ett cirkelresonemang (som jag förstod det). Eller att effekten av income inequality är oberoende av hurvida individens relativa inkomst är det avgörande (?)

Det som föreföll logiskt med utgångspunkt från kunskapsläget för 12 år sedan är inte nödvändigtvis logiskt i ljuset av senare data och senare logik. Att framhålla slutsatser för 12 år sedan som state of the art sanningar, utan att ta hänsyn till senare diskussioner, det är någonting som klimatförnekare ägnar sig åt, när de refererar 12 år gamla skeptiska publikationer, trots att dessa av en orsak eller annan förklarats oviktiga. Jag säger inte att Gravelles invändningar är oviktiga, men jag säger att de måste ses i ljuset av senare forskning. Att HELT avfärda aggregerad forskning med ett teoretiskt resonemang, som inte visat sig vara speciellt relevant i realiteten, det, mina herrar, det går inte hem. 

2 kommentarer:

  1. Hej. Kommenterade precis på Andreas B´s sida och hittade din blogg.

    Babones (2008) finner att max 30% (generöst räknat) av relationen mellan ojämlikhet och hälsa kan förklaras av den statistiska artefakten. Enligt författaren är den inte så intressant helt enkelt. Kanske har du läst, hittade ingen ref i kommentarerna.

    Kul att läsa trådar du skriver i. Du är min internetidol för tillfället!

    Ha det bra.

    //Daniel

    SvaraRadera
  2. Oh, tack! Jag blir jätteglad om någon får ut någon nytta av det jag skriver. Egentligen är jag väldigt tacksam mot Bergh, bland andra, som gör mig så upprörd och motiverad att gå till källorna och ta reda på vad man egentligen har belägg för. Hade det inte varit för dessa högerbloggare hade jag varit alldeles för lat.
    Så jag tror jag ska försöka bli lite snällare.

    Den referensen har jag inte sett, ska läsa upp mig på den.

    SvaraRadera