Mer billig fisk (som går jättefort)

Racerbaconfisk

I frysdiskarna finns det väldigt platta fileer av vit fisk i plastpåsar som man inte känner igen namnet på. Så tänker man att dessa platta, torra skosulor är straffet för att vi utrotade torsken och nu får vi stå där och skämmas.

Dock kan man glömma sin skam om man tillsätter bacon och fett.

Klipp ner ett paket bacon i en varm stekpanna och stek hårt.

I med skuren purjolök och lite färsk chili om man har. Det hela ska bada i fett, i med smör om så behövs.

Lägg på de frysta fisksulorna. Är de för långa för stekpannan får man bända itu dem.  Försök peta ner dem i fettet (vilket alltså är lättare om det är mycket av det).

På med juice från en halv citron.

Nu kommer det svåra; vad ska man ha för buljong.

1) Buljongtärning el dyl. Hacka ner i pannan, stek med, på med en liten skvätt vitt vin eller vatten.

2) Egen buljong; ha på typ 2 dl och låt koka bort ca hälften på våldsam värme.

På med 2 generösa dl vispgrädde. Peppra, kolla sältan, behövs mer citronsaft? Ska jag dryga ut med lite frysta gröna ärtor? Kanske lite persilja? Sherry?

Koka upp fort och sen är det klart.

Denna mat är kliniskt ren från kolhydrater och när jag är på det humöret undviker jag att lägga till dem. Det är ju inte så att man lider brist på kalorier om man äter detta. Annars har jag serverat med både potatis och coucous.

Hela processen tar ungefär 10 minuter

Riktigt bra mat för väldigt lite pengar Vildlax (del 3) och annan fiskpasta

Fortsättning på hur man lagar absurt billig mat och vad man gör med frusen vild-lax

Laxpasta

Ta fram en fryst portion lax. Har man den i en plastpåse kan man låta den tina i ljummet vatten. Skär laxbiten i benfria, skinnfria slamsor

Hacka lök (gul/röd eller purjo) och stek i stekpanna på medelvärme i smör och/eller olja tills mjuka och gyllenbruna

(Hacka ner eventuella andra grönsaker som paprika eller zucchini, om man har)

Har man vitt vin över, släng på en slatt här och låt i princip koka bort, annars juice från en halv citron

På med ca 3 dl av fiskbuljongen och reducera ner till hälften

På med grädde eller creme fraisch (max en halv förpackning)

(här kan man slänga i frysta ärtor)

Smaka av såsen med salt, peppar och mer citronsaft

Strö över fiskslamsorna medan såsen kokar, men ta omedelbart bort pannan från värmen. Skaka om lite för att blanda, men rör inte, för då disintegrerar fisken

Servera med pasta och eventuellt riven ost

Tonfisksås

Stek lök enligt ovan. Man kan också ha i morot här, men antingen måste den vara väldigt finhackad för att hinna bli mjuk eller så får man köra den ½-1 minut i mikron innan

Krossa i ½ buljongtärning i fettet i stekpannan och låt steka med. Rör ner 1 tesked senap 

Ha i en halv bit hackad fetaost (måste inte vara the good stuff) och låt den mjukna (här kan man dra upp värmen)

Ha i en burk tonfisk (i olja eller vatten). Man kan låta lite av vätskan rinna av

Låt det hela koka upp och ha tillsist i ca 1-2 dl yoghurt. Ta av från värmen innan det hinner börja vrålkoka, för då skär sig yoghurten.

Smaka av med peppar (salt brukar inte behövas pga buljongtärning och fetaost)

Servera med pasta

Sardin-pasta

Hela sardiner i olja är en fantastisk fiskkonserv. Sardinkonserver löjligt billiga och sardiner helt osannolikt nyttiga. Sardiner är väl det som finns kvar i havet vid dethär laget.

Stek hackad vitlök och chili (helst färsk) i olivolja på hög värme. Innan de hinner brännas, släng på 2 nävar hackade (gärna färska, gärna cocktail)tomater och stek på högsta värme i ca 1 minut. På med 2 burkar hela sardiner som man fördelar jämt över stekpannan.

När fisken är varm är maten klar. Känner man sig rik har man på kapris och lite kapris-spad här (även om man är fattig kan det vara värt eftersom kapris är väldigt gott och alla andra ingredienserna är så billiga), annars bara salt och peppar.

Detta räcker gott och väl till 2 personer och såsen tar ungefär lika lång tid att göra som pastan behöver för att koka. Och det är helt sjukt gott. (Tack Elina för receptet)

Vild-lax; buljong (2)

Fiskbuljong
Görs på fiskrens. Enligt ”A guide to modern cooking” av Escoffier 1907 ska man steka fiskrenset med med blancherade gula lökar (snabbt kokta i hett vatten, i bitar får man anta) och selleristjälkar i smör. Sen ska man ha på vitt vin (en flaska föreslår fransmannen), som får koka bort till halva volymen, sen på med vatten och koka i inte mer än 20 minuter innan man silar av vätskan.
Mig veterligen går lika bra att koka fiskrenset i lite vatten med lagerblad, överblivna lessna grönsaker från kylen och kanske lite örter, gärna färska. Salta inte i buljongen.
Sen kan man hälla upp buljongen på burk (kanske i glasburkar med lock), kyla fort i kallvatten i vasken eller ute om det är kallt. Buljongen kan förvaras i kylen ett par dar, eller så kan man frysa den. Sen använder man den i pastasåsen som jag ska blogga om nästa gång.

Hel vild-lax och allt man kan göra med den (del 1)

Ett av de billigaste och nyttigaste proteinerna som säljs i Sverige kan man lägga vantarna på bara man lär sig stycka fisk. Ganska ofta dyker det upp hel fryst lax (ofta viltfångad från Alaska) i välsorterade frysdiskar och den är inte dyr. Problemet är att oftast blir en hel lax lite mycket i ett svep, den tar tid att tina och kan man inte filea fisk måste man lära sig det typ här. Och så måste man pilla ut benen med en pincett eller en tång. (OBS spara alltid alla resterna och koka fiskbuljong på dem, vilket jag återkommer till, och i normala fall kan man lämna skinnet på fileen, vilket gör det hela lite lättare)

Jag har kommit på att om man tinar fisken bara så mycket att det går att skära i den så kan man frysa in den i stycken. Man får lätt ut 6 portioner från en fisk (3 från varje sida) och fisken kostar väl en 40-50 spänn.

Tänk på att den viltfångade laxen har en starkare fisksmak och är lite gråare i köttet än den odlade norska fisken man kanske är van vid.

I alla fall, man kan göra en massa saker med fisken. Den går att grava (men det har jag inte lyckats bra med så det skiter vi i). Man kan baka den i ugn och göra pastasås av den.

Ungsbakad lax under mandeltäcke

 Man kan också strunta i mandeltäcket om man vill eller om man är extra fattig, men det blir gott!

Ta en halv påse mandlar och krossa i matberedare eller med stavmixer eller väldigt länge med en kniv. Har man färska örter typ persilja eller citronmeliss kan man ha i dem när man sönderdelar mandeln.

Blanda in med en klick rumsljummet smör (kanske 50 g), lite citronsaft (max 1/2 citron), salt peppar och lite rivet citronskal efter smak. Bre ut över 2 bitar fisk som ligger i en ugnsfast from med skinnet ner.

Har man småtomater kan man lägga dem runt fisken.

Baka i förvärmd ugn på 175 grader i typ 10-15 minuter. Dra upp ugnen på hög temperatur med grill de ett par minuter för att få färg på skorpan. Peta i fisken för att kolla att den är klar inuti.

Under tiden kan man koka ris/quinoa/bulgur eller linser. Servera med yoghurtsås (yoghurt och/eller gräddfil eller creme fraisch, hackade färska/torkade örter om man har - mynta, oregano, persilja, salvia typ - salt, peppar, citronsaft (från den andra halvan) och rivet citronskal), kokta ärtor kanske eller spenat och lök stekt med smör och ihopkokat med lite grädde, halländsk långkål (älskar, älskar detta; man kan göra stora satser och frysa ner i småportioner. Dock att man inte bör Äta stora satser på en gång av detta, pga svårsmält).

Man kan göra en god sallad på rivna morötter blandade med rivet äpple med lite vinägrett på
(obs att vinägern i vinägretter kan bytas ut mot citronsaft utblandat med lite vatten och att vinägretter håller sig i evigheter i kylen i en vanlig glasburk med lock som man kan skaka innan användning)

Att äta billigt; Linsgrytan

I en diskussion om att det är svårt att äta bra och billigt tänkte jag skriva ner den mat jag brukar laga, som oftast också råkar vara billig.

Jag lagar aldrig mat efter recept, utan utifrån principer och vad jag råkar ha hemma och det blir alltid över. Så det finns inga klara mängder och alla ingredienser har många ersättningsalternativ. Lägg gärna in fler ersättningsingredienser i kommentarerna.

Variationer av linsgryta på röda linser

Hacka upp en lök (gul, röd eller purjo)

Skala 2-3 morötter och skär upp

Fräs på medeltemperatur i smör, eller olja (eller bådadera) tills mjuka och lite gyllenbruna (man kan ha i lite chili och/eller ingefära här om man gillar det.)

Ha i en buljongtärning och fördela under fräsning

Häll på ½ dl röda linser.

Rör om så att inte buljongtärningen bränner

(Har man vitt vin hemma kan man hälla på en skvätt och låta koka ner till ½ volymen.)

På med ca 5 dl vatten.

I med ½ rivet apple och/eller apelsinsaft motsvarande en halv apelsin, lite rivet skal från citron och/eller apelsin

Kanske ett lagerblad och färsk/torkad mejram/oregano 

Låt puttra; soppan är klar när linserna är lite lagom sönderkokta.

Om man vill kan man ha i lite grädde eller crème fraisch. Är soppan för tjock (linserna fungerar som redning) kan man ha i lite mjölk eller mer vatten

Smaka av med citronsaft, salt och peppar. Sherry om man har det hemma. Lite muskot kan man också riva ner.

Soppan kan varieras i all oändlighet beroende på vilka rotfrukter man har. Det som gör den god är balansen mellan det söta från frukten, sältan från buljongen och syrligheten från citronsaften.

Att vara kommunist på 2010-talet

Jag anser att alla människor ska kunna påverka beslut som rör dem. Jag tycker att alla ska ha likvärdiga möjligheter att påverka vardagen, våra barns förutsättningar och vårt arbetsliv oberoende av vår inkomst och vår eventuella konsumtion. Alla ska vara inbjudna att demkratiskt delta i beslut om hur arbetet vi deltar i ska gå till; vad vi ska producera och hur överskottet av vår produktion ska användas.

Med de senaste årens finanskris har vi sett hur stater om och om igen fattar beslut om att rädda kapitalet på medborgarnas bekostnad. Detta har fått mig att inse att Marx hade rätt när det gäller staten: det är ofrånkomligt att stater blir till verktyg för att säkra de besuttnas privilegier på andras bekostnad. Jag ser alltså inte att stater är kompatibla med att alla medborgare har likvärdig medbestämmaderätt.

De två ovanstående åsikterna gör mig, hur man än vrider och vänder på det, till kommunist. Samtidigt har jag fått intrycket av att marknader, ibland eller till och med ofta, är det bästa sättet att selektera fram de mest åtråvärda och mest effektivt producerade produkterna. Jag vill alltså att företag som demokratiskt styrs av arbetare och andra som påverkas av företaget (s.k. stakeholders) ska konkurrera med sina produkter på marknader. Därför kallar jag mig marknadskommunist, eller demokratisk kommunist för att undvika sammanblandningar med tidigare former av kommunism. Vill man helt och hållet undvika termen kommunism kan man retirera till ”radikaldemokrat" eller Marxist.

FAQ 

1. Vad tycker du om Nordkorea/Sovjet/DDR?
a) Jag vill ha det som i Nordkorea/Sovjet/DDR lika lite som att en kristen vill ha det som under inkvisitionen, en kapitalist vill ha slavhandel eller en neoliberal vill ha det som under Pinochet.
b) I ett demokratiskt system kommer folk rimligtvis inte rösta för försämringar – om de inte framstår som det bästa av flera dåliga alternativ. Vi får verkligen hoppas att det inte går så långt att Nordkorea/Sovjet/DDR framstår som det bättre alternativ till kapitalismen! En demokratisk kommunism kan bara uppstå när majoriteten tror att deras levnadsvillkor förbättras om de får vara med och bestämma om sin egen produktion. 

2. Hur kan du kalla dig kommunist efter alla de brott som begåtts i kommunismens namn? Vilket namn som getts förtrycket är inte intressant, frågan är vad som orsakade brotten och hur det kan undvikas i framtiden. Om inte tidigare, så i och med Stanford Prison experiment vet vi att makt utan ansvarsutkrävning är en riskfaktor för övergrepp, helt oberoende av ideologi. De övergrepp som begicks i så kallade kommunistiska regimer (stater) och som fortfarande begås över världen idag är snarare en konsekvens av brist på mänskliga fri och rättigheter och demokratiskt ansvarsutkrävande än av ideologisk ondska. Att kräva ett samhälle där demokratiskt ansvarsutkrävande och mänskliga fri och rättigheter appliceras också inom näringslivet är att ha tagit lärdomen av historien ett steg längre. Frågan är snarare; hur kan någon vara emot demokrati efter alla de brott som begåtts av antidemokratiska regimer, när demokratiskt medbestämmande är den bästa garanti vi har mot att folk i maktposition förtrycker de underordnade. 

3. Kommunism har aldrig fungerat någonstans, varför prova igen? Demokrati fungerar. Demokrati i kombination med respekt för mänskliga fri och rättigheter har visat sig vara det bästa sättet att fördela makt inom ett samhälle för att undvika förtryck. Allt mer ojämn resursfördelning innebär tilltagande ekonomiskt förtryck, när makt koncentreras hos en elit vi inte kan avkräva ansvar. Modern demokratisk kommunism innebär att vi använder de mekanismer som vi känner till fungerar och applicerar dem på den del av samhället som är odemokratisk och fungerar allt sämre, dvs ekonomin (näringslivet). 

4. Innebär demokratisk kommunism att folket/staten äger allt (Varför ingen äganderätt för individer?)?
a) Eftersom kommunister har som ambition att avskaffa staten anser vi alltså inte att staten ska äga någonting.
b) Ägande i sig är inte intressant. Frågan är om någon i egenskap av ägare utövar makt över andra människor och därmed berövar dem kontroll över omständigheter som påverkar dem. Att människors ska kunna välja och sedan påverka sina levnadsomständigheter är viktigare än att den lilla andelen av befolkningen som äger det mesta ska kunna göra vad de vill. Så, privat ägande är alltså helt i sin ordning så länge det inte används för att kontrollera eller begränsa andra människor. 

5. Är det inte enklare att kalla sig socialist eftersom kommunism är så stigmatiserat? Socialister och socialdemokrater anser att vi ska ha en stat staten som styrs av folket, men jag tror alltså det är en naiv förhoppning i långa loppet Jag ser inget självändamål med staten, jag tycker snarare att vi ska demokrati så nära som möjligt de människor som berörs av besluten. 

6. Om du vill avskaffa staten är du väl anarkist? Nej, jag anser att alla ska underkasta sig legitima demokratiska beslut. 

7. Vad förhindrar att minoriteten förtrycks av majoriteten? (Vad kommer ni att göra med de som inte accepterar de demokratiska besluten?) Ett antal grundläggande mänskliga fri och rättigheter samt ett oberoende rättsväsende. Demokratiska beslut ska kunna prövas i konstitutionsdomstolar. 

8. Vill kontemporära kommunister att klasserna ska avskaffas? Det beror på vad man menar med ”klasserna”. Inom forskningen brukar man använda uttrycket socioekonomisk status. Denna status definieras oftast av utbildning och inkomst och ibland av yrkesposition, föräldrarnas utbildning och bostadsförhållanden. Folk känner väl till sin egen socioekonomiska status. Den ekonomiska hierarkin mellan individer med olika status vill jag avskaffa. Jag accepterar att det finns skillnader i social status mellan och inom olika grupper, så länge så alla har samma demokratiska makt att påverka beslut som rör dem. (Blir de sociala skillnaderna inom en grupp problematiska kan man hoppas att de grupperna dräneras från botten.)

9. Ska produktionsresultaten kan fördelas till alla efter behov? Svår fråga. Dels för att det är en fråga för demokratiska beslut och dels för att folks grundläggande behov måste vara tillgodosedda (bla för att de ska ha förutsättning att delta i demokratiska beslut). Jag vill ha en rejält tilltagen medborgarlön som ökar successivt med att produktiviteten ökar. Då höjs reservationslönerna vilket bibehåller pressen för ytterligare produktivitetesökningar (produktetsökningar som därmed kommer de som inte får jobb på grund av dessa till godo). Limes alltings helautomatisering (dvs ”ingen” arbetar), då innebär det att allt överskott från produktionen utgår i medborgarlön. 

10. Kommer man få bilda fackföreningar i demokratisk kommunism? Naturligtvis. Sammanslutningar för att demokratiskt bevaka gemensamma intressen är en förutsättning för demokrati; alla kan inte själva sätta sig in i alla frågor. Om flera oberoende demokratiska sammanslutningar påverkar i samhällsviktiga beslut skapas ett demokratiöverskott; även om inte alla organisationer alltid fungerar optimalt kompenseras det av andra demokratiska organisationer som gör det. Detta skapar en redundans som gör systemet stabilt, även om enskilda enheter slås ut. 

11. Vill du alla ska vara lika? Nej. 

12. Vill du att alla ska ha samma lön? Nej, det är inget självändamål. Vilken lön som betalas åt vem är upp till dem som producerat lönen (medarbetarna) och stakeholders att bestämma. Det är alltså helt i sin ordning att, tex på företag där de anställda motsätter sig idéen med demokratisk kommunism, betala ut huvuddelen av överskottet till ägaren eller ledaren. Poängen är att alla beslut demokratiskt ska kunna omprövas. 

13. Varför skulle man som företagare någonsin vilja anställa någon, eftersom man då i samma sekund tappar äganderätten till sitt företag? Jag ser inget mål i sig att företag bör växa om de gör samma uppgifter lika effektivs som större företag – då kan man liga gärna ha flera små. Varför ska 2 personer göra ett arbete som lika gärna kan göras av en person? Däremot finns det ofta synergieffekter är specialiserade individer samarbetar, jämfört med en Jack of All Trades. I en marknadsekonomi kommer då företag som är byggda av individer som samarbetar att innebära hård konkurrens för ensamma företagare. Alternativet till att späda ut kontrollen av verksamheten genom att ta in nya medarbetare är att snabbt börja använda ny arbetsbesparande teknik. Viljan att behålla kontrollen över verksamheten, dvs hålla antalet inblandade så litet som möjligt, och vilja till att minska sin egen arbetstid är två oberoende faktorer som kommer att driva teknikutveckling. 

14. Hur ser den filosofiska/moraliska analysen ut som ger rätt att ta vad någon annan har skapat? Jag är kommunist just på grund av att jag inte tycker att kapitalister har rätt att ta det mervärde andra skapat. 

15. Hur ska marknadsekonomin fungera utan banker, lån, räntor, kapital, människor som vill investera i andras företag? Banker, lån, räntor och kapital är inte avhängigt av vem som äger produktionsmedlen för att fungera i en marknadsekonomi. Det är däremot människor som vill investera i andras företag. Att investera i någons företag är att förvänta sig att bara för att man råkar äga pengar så har man rätt till en andel av mervärdet arbetare skapar i det företaget. Jag tycker som sagt inte att det är rätt att ta det mervärde någon annan skapat. 

16. Hur hanteras förluster i demokratiskt styrda företag? a) arbetare beslutar demokratiskt att skjuta till med egna medel/obetalt arbete b) Lån c) Konkurs d) Andra demokratiska enheter, tex underleverantörer, kan frivilligt välja att stötta verksamheten. Om verksamheten är samhällsnyttig kan samhället besluta att bidra e) Fondering av överskott 

17. Måste revolutionen vara våldsam? I en fungerande demokrati, Nej. Där kan majoriteten helt enkelt besluta att utöka den demokratiska makten. Kan en majoritet inte fatta det beslutet, då är det ingen demokrati och då kan våld behöva användas för att återupprätta demokrati.

18. Hur klarar kristna kommunister av att kombinera tro och historisk materialism? Ingen aning. 

19. Kan kommunister vara nationalister? Förmodligen. Lokala och globala lojaliteter uppstår mellan olika människor som har gemensamma intressen och fattar gemensamma beslut. 

20. Varför har kommunistiska revolutioner lett till diktatur? De tidigare kommunistiska revolutionerna har ersatt diktaturer utan ambitioner till eller traditioner av demokrati. En våldsam revolution var behövts för att störta våldsamma regimer, vilket i sin tur lett till våldsamma motsättningar. För att behålla kontrollen har kommunisterna/socialisterna använt vad de kanske tänkte sig var temporärt ett förtryck av kontrarevolutionärer, vilket ledde till diktaturer. Vi har en tradition av demokrati och medbestämmande, vi har en ambition att omedelbart ge alla fullt medbestämmande i alla frågor som berör dem och vi vill inte använda våld. Avskaffas staten kan eventuella diktaturer bara bli lokala och folk kan rösta med fötterna i brist på annat. 

21. Om jag är kommunist - vilket parti skall jag rösta på i riksdagsvalet?
a) Det viktiga är inte vad du röstar på, utan att du röstar. Att folk utövar sin makt i egenskap av medborgare är i sig en förutsättning för kommunismen
b) Vänsterpartiet, om man vill utöka demokratin 

22. Hur bestäms resursprioritering i det kommunistiska samhället? Det enkla svaret är att det bestäms demokratiskt. Vi betalar skatt (baserat på vad vi konsumerar och producerar) till en lokal demokratisk enhet vi direkt kan påverka, som i sin tur beslutar om att bidra till större samarbetsprojekt av typen infrastruktur. Detta är alltså vad alla beslut kommer att 

23. Varför skall jag jobba när alla andra bara tar det jag gör? Av samma anledning som att folk jobbar i ett kapitalistiskt samhälle (där någon annan tar det du gör); du får lön. Och du får bestämma om investeringar, produktutveckling och arbetsvillkor. 

24. Om det inte finns någon stat - hur organisera demokratin? I mindre lokala enheter typ kommuner. Kommunerna kan bidra med infrastruktur och organisation om det behövs för det beslutsfattandet som i huvudsak sker av dem som påverkas av besluten; på arbetsplatser och i andra organisationer. 

NAQ (never asked questions) Frågor som borde ställts 

Hur kan du ställa så stort tilltro till demokratin efter att Hitler kom till makten demokratiskt?

Hur ska frilansar eller utför tjänstearbete kunna få inflytande över sin arbetssituation när de har flera kortvariga uppdragsgivare?

Tack för alla tänkvärda frågor. Ser nu fram emot intressanta alternativa svar och fler frågor. Uppdaterar svaren efter hand, när det dyker upp förbättringar

Om hur akademisk forskning kan leda till fler innovationer

Jag har en del att säga om att varför forskning finansierad av offentliga medel inte leder till fler innovationer och vad man kan göra åt det.
De som söker sig till och vill verka inom akademisk forskning motiveras mer av möjligheten till fri forskning än av pengar; det är en av förutsättningarna för att alls vilja stanna kvar efter forskarutbildningen. De som söker sig till akademisk forskning prioriterar alltså redan i och med det valet nyfikenheten framför entreprenörskapet. Hoppet om att grundforskning ska transformeras till nyttiga innovationer bygger på den helt felaktiga iden om forskaren som entreprenör

Forskningspolitiken bygger på att forskningen ska komma samhället till nytta genom att forskare och akademiska innovatörer antar en entreprenörsroll där de, istället för att ägna sig åt innovation, måste ägna sig åt patentansökningar, investerare och åt att sköta och driva ett bolag. Att utveckla de idéer och innovationer som dyker upp på högskolor förutsätter alltså att forskaren personligen prioriterar om totalt. Misstaget är att tro att en liten chans till enormt stora ekonomiska belöningar räcker för att få folk att kasta bort en forskarkarriär. Men priset både för lyckade och misslyckande försök till en kommersiell innovationssatsning är möjligheten till fortsatt fri forskning. Det är nämligen svårt att komma tillbaka till akademisk forskning om man inte satsar all energi på att publicera forskningsresultat. Därför argumenterar jag för att ett akademiskt system för utveckling av innovationer med stora chanser till små, pålitliga belöningar funkar bättre. Det handlar helt enkelt om att inte lämpa över riskerna för misslyckande, som ett innovationsarbete innebär, helt och hållet på forskaren personligen.

Akademiska forskare är alltså relativt ointresserade av pengar, men helt besatta av bristen på trygghet och långsiktighet i dagens forskningsmiljö (det finns i princip inga tjänster under professurerna och anslag löper bara 2-3 år; en ständig källa till oro). Forskningspolitiken går idag alltså ut på att forskare ska släppa den lilla trygghet de slåss med näbbar och klor för att upprätthålla och istället bli entreprenörer - en helt otrygg tillvaro.
Om man istället använde tryggheten som bete skulle många fler forskare kunna tänka sig att utveckla innovationer.

Om det fanns en infrastruktur inom universitetsvärlden där forskare kunde tillåtas utveckla innovationer utan att tvingas in i ett riskabelt företagande skulle många fler forskare vilja försöka göra fungerande produkter av sina idéer.

Om det fanns möjligheter för akademiska forskare att få forskningsmedel för sina innovationer, skulle forskare kunna välja att utveckla produkter och inte bara satsa allt krut på att producera publikationer nödvändiga för nästa anslagsansökan.

Om det fanns möjlighet att utveckla idéer till produkter utan att behöva överge allt kreativt arbete för en oändlig räcka pappersexercis, skulle fler forskare kunna fortsätta att parallellt utveckla flera idéer och slippa risken det innebär att bli låst vid en enda innovation.

Mitt förslag är att inrätta ett antal innovationstjänster på varje högskola, som forskare kan söka för begränsade perioder (som dock löper längre än normala anslag). På dessa tjänster ska man kunna utveckla de idéer om produkter alla forskare samlar på sig under sin forskningskarriär, men som man varken har inte tid eller resurser att följa upp.
Tillsätt tjänsterna inte på meriter utan på kvaliteten på innovationsförslag. Gör det lättare att söka anslag till Fas I kliniska provningar. Tillhandahåll den juridiska och administrativa service som behövs och upprätta nätverk med industrikontakter som bör finns tillgängliga för alla forskare.