Kognition och cannabis

Detta är en sammanfattning av den senaste forskningen angående hurvida cannabis ger bestående skador på kognition. Jag kände mig manad att göra denna sammanfattning efter att jag erbjudit mig att intellektuellt förnedra @owenil om han insisterade på att cannabis ger ”skador”. @owenil skickade mig en länk där folkhälsoinstitutet 2008 sammanfattade forskningen av skador som man kan få av”hash” och frågade om det var fel.

Författarna till rapporten konstaterade att

”…trots att forskningen kring cannabis ökat betydligt under senare år finns alltjämt en stor osäkerhet bland olika grupper i samhället om vilka risker som är förenade med cannabisanvändning.”

En av dessa grupper i samhället som är osäkra på vilka risker som är förenade med cannabisanvändning är uppenbarligen forskarna själva. De verkar inte vara osäkra TROTS att man har forskat utan snarare på grund av att man forskat.

Jag har bara intresserat mig för hur cannabis påverkar kognition långsiktigt här medan folkhälsomyndigheten hade en mycket bredare ansats. (Däremot tänker jag återkomma till frågan om cannabis och psykos.)

För en alternativ bredare ansats till perspektiv på skadeverkningar av cannabis rekommenderar jag att läsa ProfessorDavid Nutt, tidigare ordförande för brittiska Advisory Council on Misuse of Drugs. 

För att få en överblick över kunskapsläget är metastudier ovärderliga. Metastudier sammanställer resultatet från alla studier som uppfyller grundläggande kvalitetskrav. Ofta viktas de olika studiernas betydelse utifrån hur många deltagare de har.

Schreiner och Dunn har nyss gjort en metastudie av de långvariga effekterna av cannabis på kognitiva förmågor, Residual effects of cannabis use on neurocognitive performance after prolonged abstinence: a meta-analysis, publicerad i oktober förra året, (som tyvärr inte finns gratis). “In an effort to resolve inconsistencies in the evidence of lasting residual effects of cannabis use” konstaterar författarna följande:

“Results indicated no significant effect of cannabis use on global neurocognitive performance or any effect on the eight assessed domains. Overall, these meta-analyses demonstrate that any negative residual effects on neurocognitive performance attributable to either cannabis residue or withdrawal symptoms are limited to the first 25 days of abstinence. Furthermore, there was no evidence for enduring negative effects of cannabis use.”

(De konstaterar också att abstinens hos cannabis-missbrukare - snarare än direkta effekter av cannabis - kan förklara varför studier tidigare kommit fram till en viss långvarig effekt av cannabis på kognition.)

Egentligen skulle diskussionen om cannabis och effekter på kognition kunna vara avslutad i och med denna metastudie. Men det är mer komplicerat än så. Det finns starka skäl att tro att cannabisanvändande har negativa effekter specifikt på unga människors hjärnor - ett mycket starkt argument för att få unga människor att avstå från eller senarelägga sin cannabisdebut. Det finns möjliga förklaringar till varför just tonåringars men inte vuxnas hjärnor är känsligare för cannabis som jag inte tänker gå in på, det lämnar jag åt PubMed-tomten. (@perkholer om någon missat detta)

2012 publicerades en studie i prestigefyllda PNAS, där man följt alla barn (ca 1000) födda på ett sjukhus på Nya Zeeland 1972-1973.

 Författarna (Meier et al.) drar slutsatsen att

” Findings are suggestive of a neurotoxic effect of cannabis on the adolescent brain and highlight the importance of prevention and policy efforts targeting adolescents.”

Samtidigt konstaterar de att

“In fact, adult-onset cannabis users did not appear to experience IQ decline as a function of persistent cannabis use.” Samt att

“…among adolescent-onset persistent cannabis users, within-person IQ decline was apparent regardless of whether cannabis was used infrequently (median use = 14 d) or frequently (median use = 365 d) in the year before testing. In contrast, within-person IQ decline was not apparent among adult-onset persistent cannabis users who used cannabis infrequently (median use = 6 d) or frequently (median use = 365 d) in the year before testing.”

Dvs, inte ens de cannabisrökare som började röka i vuxen ålder och rökt cannabis 365 av 365 dagar under det gångna året hade fått försämrad IQ. (Här kände man alltså till IQ hos alla individerna redan innan eftersom man följt dem kontinuerligt.)

I diskussionen skriver författarna att

“Persistent cannabis use over 20 y was associated with neuropsychological decline, and greater decline was evident for more persistent users. This effect was concentrated among adolescent-onset cannabis users, a finding consistent with results of several studies showing executive functioning or verbal IQ deficits among adolescent-onset but not adult-onset chronic cannabis users (8, 10, 14, 15), as well as studies showing impairment of learning, memory, and executive functions in samples of adolescent cannabis users (11–13, 32).” (min kursivering)

Detta är alltså en studie som stämmer överens med tidigare studier som visat att cannabis kan orsaka bestående funktionsnedsättning specifikt hos unga användare - men inte hos folk som börjar använda i vuxen ålder.

Studien av Meier et al. är kontroversiell och har fått en del kritik – för att ha överskattat effekten på IQ av cannabis. Av de repliker som publicerats i PNAS som innehåller flera intressanta referenser. Gonzales och Swanson påpekar försiktigt att Meier et al. motsäger tidigare litteratur som visat att de negativa effekterna av cannabis är lindriga och i huvudsak övergående:

“Meier et al. mention that other studies have arrived at somewhat different conclusions about the impact of cannabis use on neurocognitive functioning, and we expand that comparison here. Acute effects often include declines in several aspects of neurocognition, but there is controversy about the lasting (nonacute) impact of cannabis use (4). For example, Pope et al. (5) reported that current (but not former) heavy cannabis users performed more poorly than controls only on measures of verbal memory at baseline and 1 and 7 d after supervised abstinence, but not after 28 d. Fried and colleagues (6, 7) found only current heavy cannabis smokers to show declines in IQ, memory, and processing speed (but not other abilities) at ages 17–20 y relative to their baseline performance at ages 9–12 y. Adult monozygotic twins discordant for history of cannabis use showed significant differences on only one of more than 50 neuropsychological measures (8). A metaanalysis on nonacute effects of cannabis use reported significant (but modest) adverse effects of cannabis only on measures of episodic memory (9). These findings differ in two important ways from those reported by Meier et al.: they suggest that detrimental effects of cannabis may be specific to some neurocognitive functions (rather than general) and that cannabis-associated deficits may recover with abstinence (rather than persist).”

Författarna poängterar också att de grupper i studien av Meier et al. där man ser stor effekt av cannabis är små, speciellt gruppen av kvinnor, och att man bara undersökt cannabisanvändare med en beroende-diagnos. Med än hälften av de som ingick i studien (!) rapporterade att de använde cannabis ibland och de uppvisade ingen som helst kognitiv defekt. Därför ifrågasätter Gonzales och Swanson hurvida slutsatserna av de med en beroendediagnos faktiskt är representativa för normala användare.

Daly tror att det är olika personlighetsdrag som både bidrar till förändringar i IQ och benägenheten att använda cannabis. ”Crucially, these findings illustrate how by failing to include personality traits, which have been measured repeatedly in the Dunedin cohort (2), Meier et al. (1) may have identified a noncausal association between cannabis use and changes in cognitive functioning.”

Även en annan forskare, Rogeberg, ifrågasätter resultaten från studien i två svar till Meier et al.  Rogeberg tror inte alls man kan dra slutsatsen att det är cannabis som är orsaken till den försämrade kognitiva förmågan och orsaken istället är co-founders, framför allt socioekonomisk status (SES): ” Meier et al.’s (1) estimated effect of adolescent-onset cannabis use on IQ is likely biased, and the true effect could be zero.” Är det hårda omdömet.

Rogeberg får svar från Meier et al och konstaterar att det försämrade IQ som Meier et al ser hos de som började använda cannabis tidigt visserligen inte kan förklaras med SES, men att det finns en massa andra co-founding faktorer som bidrar till den stora effekten på unga användare.

En sådan co-founding kan vara tobak (som Meier et al visserligen tog hänsyn till)

Tobaksrökning är klart associerad med försämrade kognitiva förmågor, både hos vuxna och hos ungdomar. 

Eftersom cannabisrökning och tobaksrökning ofta sammanfaller är det alltså svårt att helt klart säga utifrån epidemiologiska studier att cannabis är orsaken till kognitiv försämring.

I en ny men litenstudie, där man undersökt den kognitiva effekten av cannabis i schizofrenipatienter, fann man att den friska kontrollgruppens kognitiva förmågor var opåverkade av cannabis i sig, men i kombination med tobak ledde cannabis till försämrad uppmärksamhet. 

Sammanfattningsvis kan man konstatera att forskare inte tror att cannabisanvändning i vuxen ålder permanent påverkar kognitiva förmågor. Däremot är det förmodligen så att cannabis påverkar unga människors hjärnor, även om forskarna är oense om hur stor den effekten faktiskt är.

Nu undrar jag varför @owenil inte brydde sig om att att göra en grundläggande faktakoll av forskningsläget innan han tvärsäkert uttalar sig om just detta (speciellt eftersom just TT där han jobbar har haft tillgång till en av Sveriges bästa vetenskapsreportrar under lång tid). Brukar @owenil alltid granska myndighetsinformation genom att läsa på myndigheters hemsidor? I så fall, behöver vi alls journalister om de inte är kapabla att ifrågasätta information från makthavare, utan snällt öppnar munnen för skedmatning?

Skäms @owenil. Skäms!