Skeptikernas eget Bestiarium

Skeptiker vill absolut inte bli dragna över en kam, och varför skulle man göra det? Skeptikerrörelsen är sitt eget lilla ekosystem, fullt av roliga och intressanta typer.

Folkbildarskeptikern:
Folkbildarskeptikern är den lilla skärva som finns kvar av de ursprungliga skeptikerna, de som såg som sin främsta uppgift att få folk att förstå och bli intresserade av vetenskap. De är ofta experter på något område, doktorander eller professionella (dock sällan läkare och oftast inte seniora forskare). Ibland har de slussats in i skeptikerrörelsen via Unga Forskare. Här återfinns alltså skeptikerrörelsens experter och som sådana håller de sig oftast till ett smalt ämnesområde. Det är folkbildarskeptikernas kompetens-sammansättning i den lokala skeptiker-communityn utgör dess kunskapsbas, som därmed blir ojämn.
Folknildningsskeptikern är trygg i sig själv, är typiskt helt opolitisk har litet eller inget behov av att hävda sitt ego. Tyvärr är folkbildningsskeptikern en utrotningshotad art och i dess relativa sällsynthet har satt skeptikernas ekosystem ur balans
Könsfördelning: Jämn, med lätt övervikt åt män
Åldersfördelning: ung vuxen till medelålders. Det fåtal äldre exemplar som finns gör sitt bästa för att undvika att kallas skeptiker


Patriarkal-skeptikerna:
Denna grupp kan delas upp i två delar; en naturvetenskaplig (i huvudsak teknisk) gren och en läkargren. Båda innehåller en hög koncentration av Privilege Denying Dudes.

De naturvetenskapliga patriarkal-skeptikerna (aka ”Teknikerna”) talar och skriver som om de hela tiden trodde att de var med i ett historiskt live eller höll tal. Teknikerna har oftast en utbildning och här finns alla kombinationer av expertis, oftast inhämtade från populärvetenskapliga böcker, tidskrifter och podcasts, som de desperat försöker förhålla sig skeptiska till, men där de, i brist på vetenskaplig utbildning oftast tippar över i ett generellt misstroende varvat med ett blint auktoritetstroende. Teknikerna utgör utan tvekan den största skeptikerpopulationen. Det är här vi hittar den lilla grupp nördar i samhället som fortfarande inte tycker om att kallas nördar. Teknikern är oftast fredlig men kan vid upprepade provokationer falla över i Aggroskeptikern. I denhär gruppen hamnar ibland också seniora forskare som känner sig lite misslyckade och vill kompensera sig för bristen på kollegial bekräftelse.
Könsfördelning: Tung övervikt på män
Åldersfördelning: Alla andrar, allt faran gubbar till unga män som önskar att de vore gubbar

Läkarskeptikern kännetecknas av att de inte speciellt subtilt och mycket omedelbart gör klar för dig att de minsann är läkare. Läkarskeptikerna (vissa läkarstuderande faller in i denhär kategorin redan på morgonen första dagen på läkarlinjen) anser sig ha tolkningsföreträde i alla medicinska frågor, trots att de oftast saknar grundläggande förståelse för medicinsk forskning. Läkarskeptikern har ett litet bibliotek med standardfraser som kan tas till när folk behöver sättas på plats i alla möjliga vetenskapliga frågor, innehållande ”patientsäkerhet”, ”beprövad erfarenhet” och ”socialstyrelsen”. Det senare är den enda vetenskapliga auktoriteten de erkänner (även om de i tysthet böjer sig för Folkbildarskeptiker med expertis). Som patienter ska vi i 9 fall av 10 vara evigt tacksamma att läkare inte försöker göra det de själva tror är ”evidensbaserat”. Detta inser läkarskeptikerna också, men ska inte de få tänka själva, då ska banne mig ingen annan få göra det heller! Läkarskeptikerna har aldrig setts urarta till Aggroskeptiker. På läkarutbildningen har man nämligen lärt sig att retirera in i läkarrollen när man blir arg, och börja uttrycka sig i facktermer. Det har rapporterats om läkare som blivit så upprörda att de inte längre själva förstod vad de pratade om.
Könsfördelning: Hyfsat jämn med lätt övervikt på män
Åldersfördelning: Alla åldrar

Ibland kan man ända missta en Patriarkal-skeptiker för en Folkbildarskeptiker – alla patriarkal-skeptiker är utan undantag övertygade om att de är Folkbildarskeptiker – och då kan man ta till en enkel checklista.

- Båda typerna av patriarkal-skeptiker är förtjusta i uttryck som ”argumentationsfel”, ”halmgubbe” – dessa ord uttalas aldrig av Folkbildarskeptiker
- Patriarkal-skeptiker påstår sig alltid vilja ha bevis från sina meningsmotståndare, men till skillnad från Folkbildarskeptikerna är de själva helt ointresserade av att leta upp forskning som stödjer de egna åsikterna
- hänvisar till auktoriteter istället för till forskning för att ”bevisa” att de har rätt
- Om de i undantagsfall hänvisar till faktiskt forskning har de inte tillgång till orginalpublikationerna
Uppfyller skeptikern i fråga någon av ovanstående kriterier har du att göra med en Patriarkal-skeptiker. Generellt har också patriarkal-skeptikerna, till skillnad från Folkbildarskeptikern ett känsligt ego som bara kan matas av att känna sig överlägsen andra.

Skepchick
Skepchicksen är skeptikerrörelsens alibi mot att betraktas som patriarkal, och som sådana vårdas Skepchicksen ömt av alla. Skepchick ser sig själv som en Famme Fatale, men är en notorisk överpresterare med ständig prestationsångest. Skepchick har en realistisk syn på sin egen kunskap och är ofta uppriktigt intresserad av vetenskap, men måste ständigt hävda sin ställning inför sig själv och inför en faderligt uppmuntrande/sexistisk omvärld. Skepchick är Folkbildarskeptikerns darling, Teknikerns våta dröm och kören som Läkarskeptikern älskar att predika inför. Skepchick vill utåt vara stark och okonventionell men är egentligen mest en duktig flicka/pojke som aldrig kommer att genera dig med att berätta om sina ätstörningar. Förekommer ofta i dubbla roller som Skepchick och Läkarskeptiker. Är Skepchick inte läkare kan det ske en övergång till Folkbildarskeptiker. Hävdar Skepchick att hen är Folkbildarskeptiker kan man som regel lita på det. Skepchicksen kan oftast hanteras om man blandar in lagom doser bekräftelse i hård kritik, vilket är exakt vad Skepchick förväntar sig.
Könsfördelning: I huvudsak kvinnor
Åldersfördelning: ung till medelålders


Aggroskeptikern
Aggroskeptikern, eller tit-for-tataren, är skeptikerrörelsens huliganer och är en grupp på frammarsch. De utgör den intellektuellt sett svagaste länken i skeptikerekologin, men det kompenseras med att använda attack som bästa försvar. Aggroskeptikern snärjer ofta in sig i semantiska/logiska resonemang (som alltid slutar med att Aggroskeptikern har rätt), där sakfrågan alltid blir lidande. Detta kan vara en orsak till att Aggroskeptikern ofta misslyckats med att skaffa sig en utbildning/behålla ett arbete/hantera relationer. Därför innehåller gruppen också ett antal ”missförstådda genier”. Aggroskeptikern kan bete sig aggressiv också mot andra skeptiker, om Aggroskeptikern känner sig ifrågasatt, men angrips skeptikerrörelsen utifrån blir Aggroskeptikern snabbt allas försvarare. Det är en stor lättnad för övriga skeptiker när Aggroskeptikerna hittar utomstående hot att fokusera på. All verklig eller inbillad oförrätt som skeptiker utsätts för ska hämnas med en grövre motattack (därav tit-for-tat). För Aggroskeptikern handlar det om att få rätt och skipa rättvisa (dvs ge igen). Om det finns någon poäng att plocka i diskussionen (verklig eller inbillad), om än så liten, då kommer Aggroskeptikern att sniffa reda på den. Har en intuitiv känsla för folks svaga punkter. Det finns två sätt att hantera Aggroskeptikerna; beröm dem för deras skarpa intellekt och ge dem rätt på alla punkter – vilka i princip aldrig är viktiga för diskussionen ändå – för att sedan lugnt återgå till sakfrågan. Den andra möjligheten är att helt sonika ignorera Aggroskeptikern i de fall då det är möjligt. De långsiktiga effekterna av de olika strategierna på Aggropopulationens bestånd och beteende är ännu inte utredda.
Könsfördelning: Jämn
Åldersfördelning: man skulle kunna tro att man bara har att göra med unga arga män här, men det är fel. Bittra människor i alla åldrar riskerar att bli Aggroskeptiker. Dock att medelålders kvinnor verkar vara underrepresenterade.


”woo-woo’s”
Woo-Woo's är skeptikernas bytesdjur; de irrationella och de ologiska. Skeptikernas inställning till sina woo-woo’s är kluven. Dels är Woo-Woo's som förvirrade barn som inte förstår sitt eget bästa, dels är de mat för skeptikernas ego och dels är de hela fundamentet för skeptikernas existens. Man skulle kunna jämföra det med att skeptikerna själva tycker sig utöva en sorts pedagogisk viltvård bland Woo-Woo's. Woo-Woos' brist på tacksamhet för den ansträngningen leder till ständig förundran.
Handlar det om en känd Woo-Woo övergår viltvården dock i regelrätt skyddsjakt. Skeptikerrörelsen lägger stor vikt vid att inte missa en chans att statuera exempel.
Könsfördelning: Jämn med viss övervikt mot kvinnor
Åldersfördelning: Alla åldrar. De mest åtråvärda bytena är de med viss akademiskt utbildning


Hur skulle skeptikerna själva reagera om de läste om sina artklassificeringar:
Folkbildarskeptikern skulle skratta och i hemlighet föreslå förbättringar. Teknikern skulle surt avfärda den, men i hemlighet känna sig smickrad över uppmärksamheten. Läkarskeptikern reagerar med tyst raseri och ”ställer sig över så låga angrepp”. Aggroskeptikern hittar ett logiskt fel i en bisats och ett par illa dolda förolämpningar och attackerar rasande, och är precis på väg att vinna debatten när han/hon blir blockad. Men den som aldrig kommer förlåta mig är Skepchicksen.