Att vara kommunist på 2010-talet

Jag anser att alla människor ska kunna påverka beslut som rör dem. Jag tycker att alla ska ha likvärdiga möjligheter att påverka vardagen, våra barns förutsättningar och vårt arbetsliv oberoende av vår inkomst och vår eventuella konsumtion. Alla ska vara inbjudna att demkratiskt delta i beslut om hur arbetet vi deltar i ska gå till; vad vi ska producera och hur överskottet av vår produktion ska användas.

Med de senaste årens finanskris har vi sett hur stater om och om igen fattar beslut om att rädda kapitalet på medborgarnas bekostnad. Detta har fått mig att inse att Marx hade rätt när det gäller staten: det är ofrånkomligt att stater blir till verktyg för att säkra de besuttnas privilegier på andras bekostnad. Jag ser alltså inte att stater är kompatibla med att alla medborgare har likvärdig medbestämmaderätt.

De två ovanstående åsikterna gör mig, hur man än vrider och vänder på det, till kommunist. Samtidigt har jag fått intrycket av att marknader, ibland eller till och med ofta, är det bästa sättet att selektera fram de mest åtråvärda och mest effektivt producerade produkterna. Jag vill alltså att företag som demokratiskt styrs av arbetare och andra som påverkas av företaget (s.k. stakeholders) ska konkurrera med sina produkter på marknader. Därför kallar jag mig marknadskommunist, eller demokratisk kommunist för att undvika sammanblandningar med tidigare former av kommunism. Vill man helt och hållet undvika termen kommunism kan man retirera till ”radikaldemokrat" eller Marxist.

FAQ 

1. Vad tycker du om Nordkorea/Sovjet/DDR?
a) Jag vill ha det som i Nordkorea/Sovjet/DDR lika lite som att en kristen vill ha det som under inkvisitionen, en kapitalist vill ha slavhandel eller en neoliberal vill ha det som under Pinochet.
b) I ett demokratiskt system kommer folk rimligtvis inte rösta för försämringar – om de inte framstår som det bästa av flera dåliga alternativ. Vi får verkligen hoppas att det inte går så långt att Nordkorea/Sovjet/DDR framstår som det bättre alternativ till kapitalismen! En demokratisk kommunism kan bara uppstå när majoriteten tror att deras levnadsvillkor förbättras om de får vara med och bestämma om sin egen produktion. 

2. Hur kan du kalla dig kommunist efter alla de brott som begåtts i kommunismens namn? Vilket namn som getts förtrycket är inte intressant, frågan är vad som orsakade brotten och hur det kan undvikas i framtiden. Om inte tidigare, så i och med Stanford Prison experiment vet vi att makt utan ansvarsutkrävning är en riskfaktor för övergrepp, helt oberoende av ideologi. De övergrepp som begicks i så kallade kommunistiska regimer (stater) och som fortfarande begås över världen idag är snarare en konsekvens av brist på mänskliga fri och rättigheter och demokratiskt ansvarsutkrävande än av ideologisk ondska. Att kräva ett samhälle där demokratiskt ansvarsutkrävande och mänskliga fri och rättigheter appliceras också inom näringslivet är att ha tagit lärdomen av historien ett steg längre. Frågan är snarare; hur kan någon vara emot demokrati efter alla de brott som begåtts av antidemokratiska regimer, när demokratiskt medbestämmande är den bästa garanti vi har mot att folk i maktposition förtrycker de underordnade. 

3. Kommunism har aldrig fungerat någonstans, varför prova igen? Demokrati fungerar. Demokrati i kombination med respekt för mänskliga fri och rättigheter har visat sig vara det bästa sättet att fördela makt inom ett samhälle för att undvika förtryck. Allt mer ojämn resursfördelning innebär tilltagande ekonomiskt förtryck, när makt koncentreras hos en elit vi inte kan avkräva ansvar. Modern demokratisk kommunism innebär att vi använder de mekanismer som vi känner till fungerar och applicerar dem på den del av samhället som är odemokratisk och fungerar allt sämre, dvs ekonomin (näringslivet). 

4. Innebär demokratisk kommunism att folket/staten äger allt (Varför ingen äganderätt för individer?)?
a) Eftersom kommunister har som ambition att avskaffa staten anser vi alltså inte att staten ska äga någonting.
b) Ägande i sig är inte intressant. Frågan är om någon i egenskap av ägare utövar makt över andra människor och därmed berövar dem kontroll över omständigheter som påverkar dem. Att människors ska kunna välja och sedan påverka sina levnadsomständigheter är viktigare än att den lilla andelen av befolkningen som äger det mesta ska kunna göra vad de vill. Så, privat ägande är alltså helt i sin ordning så länge det inte används för att kontrollera eller begränsa andra människor. 

5. Är det inte enklare att kalla sig socialist eftersom kommunism är så stigmatiserat? Socialister och socialdemokrater anser att vi ska ha en stat staten som styrs av folket, men jag tror alltså det är en naiv förhoppning i långa loppet Jag ser inget självändamål med staten, jag tycker snarare att vi ska demokrati så nära som möjligt de människor som berörs av besluten. 

6. Om du vill avskaffa staten är du väl anarkist? Nej, jag anser att alla ska underkasta sig legitima demokratiska beslut. 

7. Vad förhindrar att minoriteten förtrycks av majoriteten? (Vad kommer ni att göra med de som inte accepterar de demokratiska besluten?) Ett antal grundläggande mänskliga fri och rättigheter samt ett oberoende rättsväsende. Demokratiska beslut ska kunna prövas i konstitutionsdomstolar. 

8. Vill kontemporära kommunister att klasserna ska avskaffas? Det beror på vad man menar med ”klasserna”. Inom forskningen brukar man använda uttrycket socioekonomisk status. Denna status definieras oftast av utbildning och inkomst och ibland av yrkesposition, föräldrarnas utbildning och bostadsförhållanden. Folk känner väl till sin egen socioekonomiska status. Den ekonomiska hierarkin mellan individer med olika status vill jag avskaffa. Jag accepterar att det finns skillnader i social status mellan och inom olika grupper, så länge så alla har samma demokratiska makt att påverka beslut som rör dem. (Blir de sociala skillnaderna inom en grupp problematiska kan man hoppas att de grupperna dräneras från botten.)

9. Ska produktionsresultaten kan fördelas till alla efter behov? Svår fråga. Dels för att det är en fråga för demokratiska beslut och dels för att folks grundläggande behov måste vara tillgodosedda (bla för att de ska ha förutsättning att delta i demokratiska beslut). Jag vill ha en rejält tilltagen medborgarlön som ökar successivt med att produktiviteten ökar. Då höjs reservationslönerna vilket bibehåller pressen för ytterligare produktivitetesökningar (produktetsökningar som därmed kommer de som inte får jobb på grund av dessa till godo). Limes alltings helautomatisering (dvs ”ingen” arbetar), då innebär det att allt överskott från produktionen utgår i medborgarlön. 

10. Kommer man få bilda fackföreningar i demokratisk kommunism? Naturligtvis. Sammanslutningar för att demokratiskt bevaka gemensamma intressen är en förutsättning för demokrati; alla kan inte själva sätta sig in i alla frågor. Om flera oberoende demokratiska sammanslutningar påverkar i samhällsviktiga beslut skapas ett demokratiöverskott; även om inte alla organisationer alltid fungerar optimalt kompenseras det av andra demokratiska organisationer som gör det. Detta skapar en redundans som gör systemet stabilt, även om enskilda enheter slås ut. 

11. Vill du alla ska vara lika? Nej. 

12. Vill du att alla ska ha samma lön? Nej, det är inget självändamål. Vilken lön som betalas åt vem är upp till dem som producerat lönen (medarbetarna) och stakeholders att bestämma. Det är alltså helt i sin ordning att, tex på företag där de anställda motsätter sig idéen med demokratisk kommunism, betala ut huvuddelen av överskottet till ägaren eller ledaren. Poängen är att alla beslut demokratiskt ska kunna omprövas. 

13. Varför skulle man som företagare någonsin vilja anställa någon, eftersom man då i samma sekund tappar äganderätten till sitt företag? Jag ser inget mål i sig att företag bör växa om de gör samma uppgifter lika effektivs som större företag – då kan man liga gärna ha flera små. Varför ska 2 personer göra ett arbete som lika gärna kan göras av en person? Däremot finns det ofta synergieffekter är specialiserade individer samarbetar, jämfört med en Jack of All Trades. I en marknadsekonomi kommer då företag som är byggda av individer som samarbetar att innebära hård konkurrens för ensamma företagare. Alternativet till att späda ut kontrollen av verksamheten genom att ta in nya medarbetare är att snabbt börja använda ny arbetsbesparande teknik. Viljan att behålla kontrollen över verksamheten, dvs hålla antalet inblandade så litet som möjligt, och vilja till att minska sin egen arbetstid är två oberoende faktorer som kommer att driva teknikutveckling. 

14. Hur ser den filosofiska/moraliska analysen ut som ger rätt att ta vad någon annan har skapat? Jag är kommunist just på grund av att jag inte tycker att kapitalister har rätt att ta det mervärde andra skapat. 

15. Hur ska marknadsekonomin fungera utan banker, lån, räntor, kapital, människor som vill investera i andras företag? Banker, lån, räntor och kapital är inte avhängigt av vem som äger produktionsmedlen för att fungera i en marknadsekonomi. Det är däremot människor som vill investera i andras företag. Att investera i någons företag är att förvänta sig att bara för att man råkar äga pengar så har man rätt till en andel av mervärdet arbetare skapar i det företaget. Jag tycker som sagt inte att det är rätt att ta det mervärde någon annan skapat. 

16. Hur hanteras förluster i demokratiskt styrda företag? a) arbetare beslutar demokratiskt att skjuta till med egna medel/obetalt arbete b) Lån c) Konkurs d) Andra demokratiska enheter, tex underleverantörer, kan frivilligt välja att stötta verksamheten. Om verksamheten är samhällsnyttig kan samhället besluta att bidra e) Fondering av överskott 

17. Måste revolutionen vara våldsam? I en fungerande demokrati, Nej. Där kan majoriteten helt enkelt besluta att utöka den demokratiska makten. Kan en majoritet inte fatta det beslutet, då är det ingen demokrati och då kan våld behöva användas för att återupprätta demokrati.

18. Hur klarar kristna kommunister av att kombinera tro och historisk materialism? Ingen aning. 

19. Kan kommunister vara nationalister? Förmodligen. Lokala och globala lojaliteter uppstår mellan olika människor som har gemensamma intressen och fattar gemensamma beslut. 

20. Varför har kommunistiska revolutioner lett till diktatur? De tidigare kommunistiska revolutionerna har ersatt diktaturer utan ambitioner till eller traditioner av demokrati. En våldsam revolution var behövts för att störta våldsamma regimer, vilket i sin tur lett till våldsamma motsättningar. För att behålla kontrollen har kommunisterna/socialisterna använt vad de kanske tänkte sig var temporärt ett förtryck av kontrarevolutionärer, vilket ledde till diktaturer. Vi har en tradition av demokrati och medbestämmande, vi har en ambition att omedelbart ge alla fullt medbestämmande i alla frågor som berör dem och vi vill inte använda våld. Avskaffas staten kan eventuella diktaturer bara bli lokala och folk kan rösta med fötterna i brist på annat. 

21. Om jag är kommunist - vilket parti skall jag rösta på i riksdagsvalet?
a) Det viktiga är inte vad du röstar på, utan att du röstar. Att folk utövar sin makt i egenskap av medborgare är i sig en förutsättning för kommunismen
b) Vänsterpartiet, om man vill utöka demokratin 

22. Hur bestäms resursprioritering i det kommunistiska samhället? Det enkla svaret är att det bestäms demokratiskt. Vi betalar skatt (baserat på vad vi konsumerar och producerar) till en lokal demokratisk enhet vi direkt kan påverka, som i sin tur beslutar om att bidra till större samarbetsprojekt av typen infrastruktur. Detta är alltså vad alla beslut kommer att 

23. Varför skall jag jobba när alla andra bara tar det jag gör? Av samma anledning som att folk jobbar i ett kapitalistiskt samhälle (där någon annan tar det du gör); du får lön. Och du får bestämma om investeringar, produktutveckling och arbetsvillkor. 

24. Om det inte finns någon stat - hur organisera demokratin? I mindre lokala enheter typ kommuner. Kommunerna kan bidra med infrastruktur och organisation om det behövs för det beslutsfattandet som i huvudsak sker av dem som påverkas av besluten; på arbetsplatser och i andra organisationer. 

NAQ (never asked questions) Frågor som borde ställts 

Hur kan du ställa så stort tilltro till demokratin efter att Hitler kom till makten demokratiskt?

Hur ska frilansar eller utför tjänstearbete kunna få inflytande över sin arbetssituation när de har flera kortvariga uppdragsgivare?

Tack för alla tänkvärda frågor. Ser nu fram emot intressanta alternativa svar och fler frågor. Uppdaterar svaren efter hand, när det dyker upp förbättringar

Om hur akademisk forskning kan leda till fler innovationer

Jag har en del att säga om att varför forskning finansierad av offentliga medel inte leder till fler innovationer och vad man kan göra åt det.
De som söker sig till och vill verka inom akademisk forskning motiveras mer av möjligheten till fri forskning än av pengar; det är en av förutsättningarna för att alls vilja stanna kvar efter forskarutbildningen. De som söker sig till akademisk forskning prioriterar alltså redan i och med det valet nyfikenheten framför entreprenörskapet. Hoppet om att grundforskning ska transformeras till nyttiga innovationer bygger på den helt felaktiga iden om forskaren som entreprenör

Forskningspolitiken bygger på att forskningen ska komma samhället till nytta genom att forskare och akademiska innovatörer antar en entreprenörsroll där de, istället för att ägna sig åt innovation, måste ägna sig åt patentansökningar, investerare och åt att sköta och driva ett bolag. Att utveckla de idéer och innovationer som dyker upp på högskolor förutsätter alltså att forskaren personligen prioriterar om totalt. Misstaget är att tro att en liten chans till enormt stora ekonomiska belöningar räcker för att få folk att kasta bort en forskarkarriär. Men priset både för lyckade och misslyckande försök till en kommersiell innovationssatsning är möjligheten till fortsatt fri forskning. Det är nämligen svårt att komma tillbaka till akademisk forskning om man inte satsar all energi på att publicera forskningsresultat. Därför argumenterar jag för att ett akademiskt system för utveckling av innovationer med stora chanser till små, pålitliga belöningar funkar bättre. Det handlar helt enkelt om att inte lämpa över riskerna för misslyckande, som ett innovationsarbete innebär, helt och hållet på forskaren personligen.

Akademiska forskare är alltså relativt ointresserade av pengar, men helt besatta av bristen på trygghet och långsiktighet i dagens forskningsmiljö (det finns i princip inga tjänster under professurerna och anslag löper bara 2-3 år; en ständig källa till oro). Forskningspolitiken går idag alltså ut på att forskare ska släppa den lilla trygghet de slåss med näbbar och klor för att upprätthålla och istället bli entreprenörer - en helt otrygg tillvaro.
Om man istället använde tryggheten som bete skulle många fler forskare kunna tänka sig att utveckla innovationer.

Om det fanns en infrastruktur inom universitetsvärlden där forskare kunde tillåtas utveckla innovationer utan att tvingas in i ett riskabelt företagande skulle många fler forskare vilja försöka göra fungerande produkter av sina idéer.

Om det fanns möjligheter för akademiska forskare att få forskningsmedel för sina innovationer, skulle forskare kunna välja att utveckla produkter och inte bara satsa allt krut på att producera publikationer nödvändiga för nästa anslagsansökan.

Om det fanns möjlighet att utveckla idéer till produkter utan att behöva överge allt kreativt arbete för en oändlig räcka pappersexercis, skulle fler forskare kunna fortsätta att parallellt utveckla flera idéer och slippa risken det innebär att bli låst vid en enda innovation.

Mitt förslag är att inrätta ett antal innovationstjänster på varje högskola, som forskare kan söka för begränsade perioder (som dock löper längre än normala anslag). På dessa tjänster ska man kunna utveckla de idéer om produkter alla forskare samlar på sig under sin forskningskarriär, men som man varken har inte tid eller resurser att följa upp.
Tillsätt tjänsterna inte på meriter utan på kvaliteten på innovationsförslag. Gör det lättare att söka anslag till Fas I kliniska provningar. Tillhandahåll den juridiska och administrativa service som behövs och upprätta nätverk med industrikontakter som bör finns tillgängliga för alla forskare.

Cissi Wallins örtolja del 2

Jag har länge funderat över att skriva del 2 om hur de aktiva ingredienserna i den örtolja som Cissi Wallin fungerar.
Dels vill jag fortsätta att kasta ett löjes ljus över skeptiker (ett nöje jag aldrig kommer tröttna på) som tror att existensen vetenskapliga resultat är beroende av att en skeptiker har hört om dem, men framför allt för att jag tycker att detta är vansinnigt intressant. Nu har jag lite tid över och jag tänkte skriva om kanel, som fanns i Cissi Wallins olja. Om man söker på cinnamon på PubMed får man upp over 1000 träffar, varav fler än 100 är från i år och från förra året. Jag spanar igenom den färska delen och skriver om studier i (för mig) kända tidskrifter som jag tycker ser intressanta ut.
Kanelextrakt har nyligen visat sig ha en potent anti-inflammatorisk effekt på antigenpresenterande celler i kultur. Dessa antigenpresenterande celler är dirigenter i immunförsvaret och styr bland annat hur mycket och vilken sorts T-cell-immunförsvar vi får. Kan man göra de antigenpresenterande cellerna mindre stimulerande och mer dämpande kan man lindra auto-immuna sjukdomar. Mycket riktigt, när forskarna gav möss med en inflammatorisk tamsjukdom kanelextrakt klarade de sig bättre.
Cancer och inflammation är nära sammanlänkade. Vad som förebygger inflammation förebygger också ofta cancer. Det gäller också kanel, som dessutom kan ha ihjäl cancerceller genom att blockera en av de pro-inflammatoriska signalernas master-regulator NFκB.
Ok, men nu använde Cissi Wallin oljan för att bota en infektion och inte cancer! En komponent i kanel - cinnzeylanine – visade sig ha antivirala effekter som liknade de hos kända anti-virala läkemedel.
Kanelolja har också visat sig döda potentiellt sjukdomsframkallande jästsvampar i munnen och förhindra att de gör att skyddsöverdrag, biofilm, som gör dem svåra att tvätta bort.
Ok, inte nog med detta, kanelextrakt kan dessutom underlätta för skinceller att producera kollagen, som fyller ut huden. Eller som författarna uttrycker det ”These results suggested that cinnamon extract is useful in antiaging treatment of skin.” Den studien var publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, visserligen en respektabel tidskrift, men kanske inte inom forskning om huden åldrande. Viss litteratur pekar på antibakteriell effekt av kanelolja.
Det finns dessutom en massa artiklar om hur kanel kan användas som behandling för diabetes, men det är jag inte intresserad av så det struntar vi i.

Mest intressant är att extrakt av kanel (CEppt) kan förhindra att proteinet β-amyloid klumpar ihop sig och ger de plack i hjärnan som orsakar Alzheimer's! Gav man kanelextraktet till möss med Alzheimer's så förbättrades sjukdomssymptomen och placken minskade i storlek och antal.
Artikeln kommer ni åt gratis. Läs speciellt författarnas slutord ”We demonstrated that a minimal concentration of CEppt is capable of inhibiting the formation of both Aβ toxic oligomer species and amyloid fibrils in both the test tube and in the intact animal, and can correct the cognitive impairment in AD animal models.” …”Moreover, we believe that the CEppt, which has a unique herbal supplement profile of actions with multiple components, would have an advantage over crystal-purified drugs containing only a single component, and could be developed as novel precluding, easy to administer, prophylactic treatment of AD pathogenesis.”
Här tycker jag författarna sätter fingret på en viktig slutsats; istället för att som idag fokusera på enskilda, renade komponenter som man vet vad de gör, borde vi istället acceptera att de bästa effekterna kan vi få från flera samverkande komponenter. Hur det fungerar och varför kan vi reda ut efter hand. Men vilket läkemedelsföretag kommer att satsa de enorma summor forkningpengar som behövs för att att ta reda på om kanelextrakt kan bota Alzheimer's?

Så, kanel-komponenten i Cissi Wallins örtolja kan potentiellt bota cancer, förhindra auto-inflammatoriska sjukdomar, ge en fastare hy och bota dig från Alzheimer's. Det som låter som en dålig parodi på vad kvacksalvare och bluffmakare skulle hitta på om sina mirakelmediciner, det finns alltså vetenskapliga belägg för.
Inte underligt att kanel har uråldriga anor som dyrbar medicinalväxt.
Kom igen nu skeptiker, försök sätta wowo-stämpeln i pannan på mig. Snälla, visa att ni kan diskutera faktiska vetenskapliga resultat och inte bara peka finger där ni tror att ni ska kunna komma undan med att ersätta kunskap mer en taskig översittar-attityd!

Om orsaken till finanskrisen

Andreas Bergh försöker förstå finanskrisen bla här, här och här.
Han landar i slutsatsen att finanskrisen kunde uppstå för att politiken infiltrerats av finansindustrin och att den politiska och den ekonomiska makten gynnat varandras intressen på bekostnad av majoriteten. Nu är ju inte problematiken i att staten och kapitalet sitter i samma båt en ny insikt, men Andreas uttrycker en uppfattning som jag delar.
Hur hanterar vår insiktsfulla höger risken med att ge näringslivet en gräddfil in i den demokratiska makten? Man röstar för en regering som näringslivet kan köpa politik av, låter ett välfärdsindustriellt komplex av Carema-moderater ta över vården och lämnar över utrikespolitiken till en medelstor hund direkt från fossil-industrin.
Hur föreslår då den intellektuella högern att politiken ska förhålla sig till finansindustrins politiska makt? Jo, politikerna bör göra precis som finansindustrin vill och sänka skatten för de allra rikaste och sänka kapitalskatten. That will teach them!

Problem; finanskrisen är en konsekvens av att politiken har infiltrerats av en ekonomisk elit som gynnt sig själv på bekostnad av resten av samhället. Lösning från höger; vi väljer politiker som gynnar en ekonomisk elit (dvs inkl sig själva) på andras bekostnad!

Vi gratulerar Andreas till en träffsäker marxistisk analys av statens roll i kapitalism och önska lycka till med jobbet med lösningarna!

Om ärftlighet, intelligens och policy

Jag har svarat i ett kommentarsfält i ämnet, men tänkte att kommentarerna är en egen blogg-post i sig som kan vara bra att behålla som referens.

"Although individual differences in cognitive ability are primarily due to genes, one cannot from this infer an intergenerational transmission. To inherit genes is not synonymous with inheriting traits, when the trait is dependent on a large number of interacting gene functions. (Certain combinations of alleles can be very favourable, while the very same gene variant that promotes cognitive ability in one individual can be detrimental in another genetic environment that can arise during meiosis) The intergenerational transmission of IQ, which is implied in your reasoning, has (still) not been sufficiently studied.

Why is it of such crucial importance for policy if intelligence is transmitted between the generations as genetic elements or as social inheritance? (Because no-one is disputing that cognitive ability is transferred from parents to children).
If parental intelligence is genetically transmitted to the offspring, it would make sense to have a policy where intelligent parents of high socioeconomic status could promote the education of their (genetically favourably predisposed) children – presuming that the whole society would benefit more from seeing the gifted reaching their full potential rather than the less gifted (actually a far-fetched assumption).
On the other hand, if the combinations of common alleles (gene variants) that would predispose for exceptional cognitive abilities arose more randomly distributed in the population, if parental behaviour from the moment of conception until 2 or 5 or 10 years of age determined how the genetic potential could be played out, then optimal policy would be completely different. In the latter case, it would be wise policy to have extensive maternal care programmes, parental support programmes, and freely available, high quality day-care for small children, in order to catch the potential. In this case, no special attention would have to be given to children in privileged environments where they are already likely to find the stimulation to reach their potential.
So, when we are talking of heritability of intelligence and the effect on policy, we cannot mix these two scenarios up.
I can see a lot of wishful thinking amongst neo-liberal economist, and a lot of shoehorning in order to have reality fit the first scenario. But, there is no evidence for it. Rather the opposite.

On top of this, epigenetic might be a complicating factor where people of low socioeconomic status might transfer unfavourable DNA modifications to their children. These modifications can be reversed with enhanced socioeconomic and/or psychosocial conditions (the specifics are really unclear here). If we want to promote an intelligent society, policy should therefore be to promote the socioeconomic status of affected groups. In many societies, the opposite is rather seen, when the already dispossessed take the hardest blow of the economic downturn. How will their stress response affect the cognitive ability of their children?

Cissi Wallins örtolja del 1

När Cissi Wallin berättade att örtolja hade fungerat på hennes förkylning gick larmet bland skeptikerna. Örtoljan kallades föraktfullt magisk och man grämde sig över att Cissi hade ett mediautrymme. Mediautrymmet sågs som ett motiv för att ge så hårt mothugg som möjligt och statuera exempel – ingen ska få stå och säga felaktigheter i media, anser vetenskaplighetens självutnämnda väktare. Folk ska inte uttala sig om någonting de inte vet någonting om, var ett annat omdöme. Cissi fick också fungera i utbildningssyfte där skeptiker skulle lära sinsemellan hur man kan svänga sig med begrepp som argumentationsfel och halmgubbe.
Men ingen frågade vad det var hon hade använt för örtolja eller om hennes påstående om funktion var rimligt. Jag tycker att just den ignoransen är väldigt underlig om man försöker agera den vetenskapliga kunskapens väktare och om man anser att folk som uttalar sig utan kunskap är fria villebråd för hån. Eftersom det visat sig vara mer regel än undantag att skeptiker har fel blev jag förstås väldigt nyfiken på oljan.

Den örtolja som Cissi Wallin använde innehöll lika delar kryddnejlika (Syzygium aromaticum), olja från citronskal, kanelolja (Cinnamomum verum) Eukalyptus (Eucalyptus radiata) och Rosemarin (Rosmarinus officinalis).
Det visade sig finnas betydligt mer forskning på dessa oljor och dess aktiva ingredienser än vad jag hade föreställt mig, alldeles för mycket för att jag ska kunna gå igenom allt och sammanfatta det här, men jag ska ge ett axplock.

Jag har valt att fokusera på den nyare forskningen av flera orsaker; I den forskningen refereras äldre litteratur som inom fältet fortfarande anses vara viktig. Senare arbetens hypoteser utgår från betydligt mer kunskap och är, i och med att dessa bygger på tidigare studier, mer raffinerade och relevanta. Slutligen så sker det en metodutveckling som innebär att analysen av de senare resultaten är bättre.
När man läser igenom sammanfattningar av de arbeten där man studerar essentiella oljor kan man urskilja två huvudsakliga motiv för senare arbetena. Dels finns ett intresse för att hitta medel som dödar multiresistenta bakterier och fungus inom sjukvården och dels är livsmedelsindustrin intresserad av att förhindra bakterier och mögel från att växa på livsmedel. Detta innebär att de bakteriedödande effekterna av oljorna har undersökts med olika metoder, av forskare med olika bakgrund och i helt olika syften. De resultat som samstämmer mellan dessa olika typer av studier är i regel mycket pålitliga.
Jag delar upp ingredienserna på flera bloggposter; det blir för tungt annars.

Jag börjar med Kryddnejlika (clove eller clove bud på engelska).
Söker man på Syzygium aromaticum i Pubmed så man upp 104 träffar, varav 36 är från 2009-2011. Aktiva substanser är främst eugenol (som utgör ca 85% av den essentiella oljan) och cinnamaldehyde (kanelaldehyd) ett ämne som jag återkommer till. En sökning på eugenol genererar nästan 4000 träffar, ”eugenol bacteria” nära 500, varav 22 bara från i år. Eugenol används för sin antibakteriella effekt som del i den fyllning tandläkare använder i rotkanaler; de som har gjort det känner igen smaken av kryddnejlika.
När man studerar anti-mikrobiell effekt av ämnen gör man gradvis spädningar tills den bakteriehämmande effekten försvinner. Parallellt jämför man med ett antibiotikum, eller någonting annat som mikroorgnismen är känslig för. Den kritiska koncentrationen kallar man för MIC, minimum inhibition koncentration.
På fass.se kan man läsa att ”Eugenol (C10H12O2), 2-metoxi-4-(2-propenyl)fenol är en klar oljig vätska som extraheras från eteriska oljor från framförallt kryddnejlika, muskot, kanel och lagerblad. Eugenol hämmar tillväxten av bakterier redan i mycket låga koncentrationer, den är starkt antiseptisk. Den är också lokalbedövande.” För de som föredrar myndighetssvenska framför forskning.

Kryddnejlika har visat sig vara effektivt mot multiresistenta bakteriesammar och eugenol visade sig öka effekten av läkemedel mot läkemedelsresistenta stammar av jäst-patogenet Candida albicans.

Eugenol och också visat sig hämma olika herpesvirus

Förkylningssymptom är ofta immunopatologier, dvs, det är immunförsvarets reaktion som man känner av, inte de direkta effekterna av bakterier eller virus. Därför är det extra intressant för upplevelsen av effekten hur olja påverkar det inflammatoriska immunförsvaret.
Eugenol har (via hämning av nuclear factor kappa B (NF-kappaB)) visat sig minska uttrycket av en gen som är central vid inflammation, COX-2, och som hämmas av en rad anti-inflammatorska läkemedel, bland annat Ibuprofen.
Det innebär att euginol minskar kroppens inflammatoriska respons med allt vad det innebär.
Sök gärna på ”eugenol cox-2” om ni vill veta mer.
Essentiell olja från kryddnejlika förhindrar produktion av några av de viktigaste pro-inflammatoriska cytokinerna i makrofager (bakterieätande celler) från mus och människo-celler
Nikotinbehandlate makrofagers bakteriedödande funktion förbättrades och immunsvaret mot bakterier skiftade från ett Th1 svar (antiviralt proinflammatoriskt) till ett Th2 svar (antibakteriellt).

Eugenol har också visat sig vara en prohapten, dvs ett ämne som kan omvandlas i kroppen till ett hapten som kan ge allergiska reaktioner mot andra orelaterade molekyler.

Hur ligger det till med kvaliteten på oljan? Just denhär oljan utges vara certifierad av AFNOR ett franskt testlabb som är medlemmar i ISO, och den är alltså certifierad för invärtes bruk som jag förstår det.

Sammanfattningsvis; den första av komponenterna i Cissi Wallins olja har visat sig fungera anti-mikrobiellt, inflammationshämmande och lokalbedövande. Oljans huvudingrediens används flitigt inom tandvården pga dessa egenskaper - du har den förmodligen själv i munnen.

1-0 till Cissis örtolja.

Om hur skeptikerna förstör och fördummar diskussionen om vetenskap del 2 – Hur skeptikerna försvarar undermålig och utdaterad praxis från att ifrågasättas

Ett av de främsta bevisen som skeptikerna för fram för ovetenskaplighet i allmänhet och Dahlqvists vansinnighet i synnerhet är kritiken mot organiskt bundet kvicksilver som konserveringsmedel i vaccin – Thimerosal.
Jag hade ärligt talat aldrig hört om det innan, men uppenbarligen är det är det ett ämne som fått skulden för vacciners påstådda samband med autism (ett samband forskare är överens om inte existerar, varför jag inte ens tänker gå in på det).

VoF skriver följande i en diskussion om Dahlqvists förvillarpris (alltså inte i den ursprungliga motiveringen):
“Vaccineringen framställs av henne som farlig därför att vaccinet innehåller små mängder kvicksilver via konserveringsmedlet Tiomersal. Detta är en kvicksilverförening som i sextio års tid har använts som ett effektivt konserveringsmedel i vacciner och på senare år även i kontaktlinsvätskor” (notera att man inte ens vet på VoF hur man stavar till Thimerosal. Förtroendeingivande.)
Nu skriver man visserligen inte rent ut att Thimerosal är ofarligt, men man antyder att Dahlqvist skrämmer upp folk i onödan eftersom den mängd kvicksilver som används är minimal.

Så, hur ligger det till?
I februari i år (2011) publicerades en sammanställning av de studier som finns om Thimerosal (in vitro, i djurmodeller, neurologiska utfall) i forskningstidskriften Neurochemical Research, Springer förlag, impact factor runt 2,7. Man refererar sammanlagt 81 studier.
Jag klistrar in helt sammanfattningen här på engelska och jag skickar gärna hela .pdf-artikeln till den som vill ha den.

• Without vaccination it would be impossible to eradicate or control infectious disease that otherwise would be devastating to children, causing unnecessary suffering and waste of human and material resources. However, the use of thimerosal in vaccines should be reconsidered by public health authorities, especially in those vaccines intended for pregnant women and children.
• In vitro and animal studies have shown consistently that low dose of Thimerosal (or ethylmercury) is active against brain cells. Animal studies with Thimerosal at concentrations used in vaccines have demonstrated toxicity compatible with low-dose Hg exposure. Thus, from observed changes in animal behaviour it is reasonable to expect biological consequences in terms of neurodevelopment in susceptible infants.
• Despite demonstrable toxicity of EtHg, TCV are still used in large scale in developing countries; however, because of global actions to reduce Hg exposure we need to extend such concerns to pregnant women, newborns, and young children still receiving TCV.
• We cannot compare the risk of tangible deadly diseases (preventable by immunization) with plausible neurodevelopment delays (clinically undefined) which can be transient and mostly unperceived in the majority of children (as a result of low-dose of Thimerosal). Nevertheless, we know for sure that Thimerosal-Hg (and Al as a binary mixture) in the child’s brain is an issue of concern, and that an ever increasing pattern of exposure (from vaccine schedule) deserves special attention.
• We urgently need studies that address TCV-EtHg exposure in pregnant mothers, neonates, and young children of less developed nations where immunization programs are most needed and where confounding factors related to endemic undernutrition and co-exposure to intestinal parasites and other toxic substances are more prevalent.
• The persisting use of TCV (in developing countries) is counterintuitive to global efforts to lower Hg exposure and to ban Hg in medical products; its continued use in TCV requires evaluation of a sufficiently nontoxic level of ethylmercury compatible with repeated exposure (co-occurring with adjuvant-Al) during early life.

Integrating experimental (in vitro and in vivo) neurotoxicity studies of low-dose thimerosal relevant to vaccines.
Dórea JG.
Neurochem Res. 2011 Jun;36(6):927-38. Epub 2011 Feb 25. Review.

Författaren har också gjort en färsk sammanställning av de epidemiologiska studierna på effekterna av små barns exponering för Thimerosal i vacciner (I sammanställningen man bryr sig uttalat alltså inte om att titta på artiklar som studerar sambandet med autism, som man redan konstaterat inte finns).

”Information extracted from the studies done in the USA, the UK, and Italy is important in understanding the complex interplay of variables but insufficient to establish non-toxicity for infants and young children still receiving TCV: a) there is ambiguity in some studies reporting neurodevelopment outcomes that seem to depend on confounding variables; b) the risk of neurotoxicity due to low doses of thimerosal is plausible at least for susceptible infants; c) there is a need to address these issues in less developed countries still using TCV in pregnant mothers, newborns, and young children.”

Making sense of epidemiological studies of young children exposed to thimerosal in vaccines.
Dórea JG.
Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1580-6. Epub 2010 Jul 16.

Detta är alltså inte någons åsikter, utan den mest uppdaterade sammanställningen som finns av forskningslitteraturen.

Slutligen VoF hävdar att det de kallar ”Tiomersal ” är ”ett effektivt konserveringsmedel i vacciner”. Är det? Behövs det ens? Nej, det finns idag andra mer effektiva konserveringsmedel i vacciner.

I andra delar av (den utvecklade) världen försöker man komma bort från användningen av Thimerosal. I Tyskland används inte Thimerosal länge för småbarn och gravida. FDA har utrett Thimerosal och vill få bort det ur vaccin (och samtidigt undvika att exponera sig eller läkemedelsindustrin för liabilities). Det läggs en hel del energi på att utveckla alternativ.

På senare år har man alltså kunnat konstatera att det finns risk för toxicitet av kvicksilverföreningar i vaccin för småbarn och gravida. I Sverige får man pris för att vilseleda befolkningen om man uttrycker liknande tankar. Och då har jag inte ens börjat gå in på de allergiska reaktionerna (ca 1 av 20 barn är allregiska mot Thiomersal).

Förstå mig rätt; jag tycker generellt att gravida och spädbarn ska ta vaccin de behöver oavsett om de innehåller kvicksilver eller inte. Men all vaccinering är en avvägning mellan risker och vinster av vaccinationen. Hur ska folk kunna ta ställning till denna avvägning om man varken får diskutera om det finns risker med en vaccination eller ifrågasätta värdet av vaccinationen? Och varför ska skeptiker behandla folk som diskuterar resultat från vetenskapliga review-artiklar som kompletta idioter? Vad är Vetenskapen och Folkbildningen i det?

Ett stort problem är den hätska polariseringen i diskussionen som vaktas noga av VoF och andra skeptiker. De uttalar sig som regel först tvärsäkert om saker de har absolut ingen aning om och kollar möjligen upp fakta, eller försöker lappa och laga skadan om de blir ifrågasatta.

obs, direkt ur mitt flöde. De tweetsen kom exakt efter varandra, nerifrån och upp. Vad hände imellan?

Hur ska man då förhålla sig till människor som är så övertygade om att deras åsikt per definition är sanning att de inte ens bryr sig om leta fakta?
Vid det här laget har jag haft så mycket att göra med skeptiker att jag vill rekommendera alla som diskuterar med dem att utgå från att inte sitter på någon som helst kunskap alls. Du kan förstås kräva referenser, men om du ens får någonting alls som stödjer deras ståndpunkt är det förmodligen hets-googlat och slumpmässigt urvalt. Fortsätt kräv specifika referenser för skeptikerns påståenden; du gör dem en tjänst. Tänk på det som kvalitetutveckling.
Använd alltid http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ innan du börjar diskutera med en skeptiker. Vill du ha kul, spela dum, låt dem läxa upp dig på påhittade grunder, skärmdumpa och skicka mig bilderna!